Idag var det dags för den månatliga Flatenrundan. Vädrets makter gjorde inte riktigt vad vi önskat. Det såg dock ut som att vi skulle klara oss tämligen ok för regnet skulle dra igång ordentligt efter 12.

Ack så fel appen hade.

Vid 11.10 när vi precis hade nått fikaplatsen hade nederbörden ökat från mest väldigt hög luftfuktighet till ihållande regn. Efter en rekordkort fika (typ 10 min) traskade vi vidare och alla var väldigt nöjda när vi nådde parkeringen och hälsade God Jul och på återseende i januari.

Raffe visade till och med på en liten genväg vid ett tillfälle. Han var ytterst bestämd med stigen över berget och inte vägen runt. Så alla följde lydigt med.

Pussel är verkligen olika svårt.

24 november la vi klart förra och påbörjade dagen efter ett nytt. Med “dödskallar” och vi förväntade oss att det skulle vara ganska enkelt men det visade sig vara skitsvårt. När det är så svårt så går det låååångsamt framåt. Man fastnar inte lika lätt heller. 12 december var vi klara.

Vi drog direkt igång med nästa. Ett vi påbörjade för kanske 2 år sen men tappade pussellusten så vi plockade ner det.

Nu la vi klart det under helgen! Svinkul! Lagom enkelt så att man fastnar och bara ska göra liiiite till. Dock saknar vi två bitar.

Imorgon drar vi igång ett nytt. Skotska mönster har jag för mig att vi sa. Det blir vårt sjätte i höst.

Tiden är ett konstigt fenomen. Så otroligt svårt att greppa och ständigt närvarande på olika sätt.

Idag är det elva år sen mamma dog.

Det är intressant hur minnet nästan hela tiden gör henne yngre. Minns henne mer som innan hon blev riktigt gammal. Fint ändå.

Simon minns henne inte alls, och Joel väldigt lite. Inte så underligt.

Tänker ofta på att jag egentligen inte kände henne. Trots att vi ändå fick 40 år ihop var hon inte den som delade mig sig av sina tankar/sitt innersta.

Nu har vi kört en hel del beställningar av olika frukter hos Crowdfarming. Vi körde ju mangos i somras och har sen fortsatt med både fler mangos, apelsiner, persimmons (dock Gebana) etc.

Alldeles fantastiskt att ha den här lyxen. I höst har de flesta varit omogna när vi fått leveransen och vi har sen hållit koll på mogningsprocessen och använt de som mognat, och om det varit flera har vi lagt dem i kylen. Ibland har vi fryst in.

Jag och Joel har ofta delat på en avokado på morgonmackan – sjukt gott!

Vill du testa? Använd gärna den här reklamlänken så får både du och jag 10€ i krediter (att handla för).

Äntligen en till bok i systrarna Ljungs närhet! Minns inte de tidigare böckerna så väl men gillar stämningen i boken.

Fint att få följa någon som gjort en förändring och börjar reflektera lite kring sin livssituation. Att se att saker kan se annorlunda ut i någon annans perspektiv.

Hade väldigt gärna följt Daniel och Nina lite mer och längre. Kanske dyker det upp en fortsättning om Broköping lagom till nästa jul? Kanske om någon av de som jobbar i butiken?

Jul, omtanke, vänlighet och lite fudge!

Raffe har haft lite olika utslag, inte så mycket men tillräckligt för att jag tog upp det med veterinären som rekommenderade dusch med klorhexidinschampo. Detta har vi sen tidigare problem så idag slog vi till efter en regnig lunchrunda.

Utmaningen är att schampot ska sitta i under 10 minuter. Så idag fick jag med mig Simon och vi fick Raffe att utföra diverse övningar så tiden gick ganska snabbt.

Hoppas det försvinner nu!

Idag är det Lucia och vi firar inte det på något annat sätt än att vi äter lussekatter. Det är andra vändan vi bakar. Första omgången för någon vecka sen jäste inte alls (jästen var liiite gammal men det brukar funka). Men smaken var typ som vanligt så de gick åt.

Idag provade jag (efter att ha lyssnat på Meny om vetebullar) ett nytt recept och inte det från boken á la 60-tal utan från en av Underbara Clara 2015.

Mycket gott! Lär bli en tredje vända lagom till julafton.

12 dagar in i december och Stockholm når inte upp till ens en timme sol. Inte undra på att det känns rätt mörkt.

Jösses.

Karlskrona har haft 11 och Göteborg 4 så man kan ju fundera på om man bor på rätt ställe!

Äntligen fredag och nya frågor! Livet är skört. Tydligen en läsare hos Elisa som inte längre är med oss. Jag själv såg via fejan en annan person som inte längre är med oss. Vi gick i Skinnskatteberg samtidigt och har haft lite sporadisk kontakt genom åren. Visste att det periodvis varit tufft. Alltid smärtsamt att höra.

Nu över till frågorna som jag som vanligt kör på volley.

1. Vilket ögonblick från det senaste året vill du hålla fast vid extra hårt?
   Min roadtrip. Behövde den
2. Vad får dig att le, även en annars tung eller vanlig dag?
   Vår hund!
3. Vad i din vardag får dig att stanna upp och känna tacksamhet?
   Naturen! När familjen är samlad på något sätt.
4. När brukar du känna ”det här är livet”?
   När jag spanar på soluppgången på en utefrukost! (inser att jag vill köra igång det igen!)
5. Vad får dig att känna hopp, även när livet känns lite tungt?
   Att se hur människor hjälper andra, visar omtanke etc.

Strax efter att vi påbörjat läsning av boken Demokratin dör i hettan av Erika Bjerström såg jag att hon skulle komma till Bagis och berätta om den (eller snarare innehållet). Pingade direkt min bokcirkel och ALLA ville gå. Vi satte då ett mycket högre lästempo än vi brukar och jag klämde de sista sidorna samma morgon. Vi ska dock ses på måndag (digitalt) och prata om boken som vanligt.

Roligast var att det tajmade med vår deltagare Kristina som bor utanför Sundsvall (men var på jobbplanering i Sthlm). Vi hann inte ses så mycket då det var en som skulle på kör, och två (ink jag) som skulle direkt reko 17 och hämta grejer. Men bara att ses så där var väldigt fint.

Snittåldern var något över min ålder så tämligen hög. Inte så konstigt då jag tror att det är äldre generationer som vet vem hon är, och dessutom har tid att komma en tisdag klockan 5.

Hon berättade ungefär det som boken handlar om men visade lite filmer. Berättade om hur tufft det varit att skriva om hatet mot sig. Hon blev väldigt berörd av att prata om det. Ofattbart tufft tänker jag att det måste ha varit.

Älskar hur påläst hon är, kan fakta, namn och förstår skeenden som jag själv intresserad slukar i mig. Imponerande!