Somna samtidigt

Ända sen i julas så sover vi alla i samma rum på nätterna. Joel i sin “nya” säng och övriga i stora sängen. I början la vi Simon i barnrummet dels för att han och Joel inte la sig samtidigt, och dels att de kunde väcka varandra. Simon fick följa med till stora sängen när vi la oss.
Senaste veckan har vi dock infört nya rutiner och lägger pojkarna samtidigt i vårt sovrum, både på dagen och kvällen. Simon som oftast bara sover två vändor på dagen numera är knalltrött och somnar medans vi läser. Joel brukar hålla på ett tag och pyssla med sina nallar men Simon verkar inte störas.
Känns skönt att det nu går mycket enklare att lägga båda själv. Särskilt med tanke på att vi försöker träna på kvällarna så man är ofta själv vid läggningen. Dessutom är det väldigt mysigt att ha dem i samma rum.
Skönt att ni hittat en bra kvällsrutin. Det brukar ta ett tag om jag kommer ihåg det hela rätt. Inte min melodi med barn i sängen, har aldrig fixat det, men det hör ju till det “vanliga” har jag förstått.
Nja, vissa kvällar turas de om att böka, så den ena somnar men den andre är vaken av någon anledning. Men målet är klart nu iaf och ibland når vi dit
Simon är enkel att ha i vår säng han ligger nämligen ganska still. Joel rör på sig som en helikopter och ingen sover om han sover hos oss, därför är extrasängen guld!
Imponerad! Vi har försökt att läsa för båda några gånger, men lille A är hopplös, kan inte sitta still bredvid (river i boken) och skriker halsen av sig om han får sitta i sin egen säng, så vi ska nog fira med champagne den kväll vi kan lägga båda samtidigt 🙂
Igår läste jag för båda när Sue var och tränade. Simon skrek (inte grät – skrek) i princip hela tiden så jag hörde knappt själv vad jag läste, men Joel låg snällt och lyssnade trots detta. Till slut hade faktiskt båda somnat, men det ringer fortfarande lite i mitt högeröra…
Haha, ja jag har oxå haft någon sån kväll. Dagtid är det dock enklare för båda är dödströtta och somnar.
Ha, underbar beskrivning, men Joel, är ju snäll som ligger och lyssnar! Stora A har inget tålamod med sin lillebror, troligtvis för att inte jag har det heller