På digitala möten har jag tagit för vana att vinka hej då. Kanske lite fånigt men ändå. Det har blivit så.

Idag pratade jag telefon (dvs ingen bild) och när vi sa hej då kände jag hur handen flög upp och vinkade lite…

Snacka om att jag är skadad. Har på tok för många digitala möten…

Sen en tid tillbaka har den här bloggen börjat bli alltmer långsam. Kanske inte så mycket själva bloggen som bloggadministrationen; skapa nya poster/sidor etc. Långsamheten har blivit allt värre och det började ta över en minut för varje sidladdning. Jag började leta i databasen, bland pluginer och egen kod för att se vad som kunde orsaka det och skapade även ett supportärende hos de som driftar bloggen. Supportärendet besvarades med att CPU:n gick i taket och mina egna efterforskningar gav inte så mycket mer än att jag kunde utesluta bl a databasen och alla pluginer. Till slut tog vi beslutet att skapa en ny WordPress-instans och importera alla poster, sidor och kommentarer, alltså sätta upp en helt en ny blogg. Såhär gjorde jag:

1. Skapade en ny tom databas
2. Laddade ner WordPress och kopierade under en ny underkatalog på servern
3. Uppdaterade wp-config.php med databasuppgifter och körde setupen. Nu hade jag en tom defaultblogg.
4. Sen exporterade jag alla poster, kommentarer och sidor från gamla bloggen och importerade dessa till den nya bloggen.
5. La upp och aktiverade temat som bloggen använder (ett egenhändigt snickrat tema som bygger på temat “Contempt”)
6. Installerade de plugin vi använder
7. Kopierade alla bilder från gamla till nya bloggen

När allt verkade fungera bytte jag namn på gamla bloggens katalog och flyttade sen nya bloggen till rätt katalog. Efter detta har långsamheten försvunnit!

Jag har fortfarande ingen aning om vad som orsakade långsamheten på den gamla men min gissning är en kombination av gammal WordPress-kod som ligger och något plugin.

När vi åkte till Björkliden var norrsken en sak jag hoppades att vi skulle få se. Så blev det inte.

Har funderat på när och hur vi skulle åka norrut igen för att kunna få en chans att se.

Igår när jag kollade sociala medier på morgonen insåg jag att jag hade missat chansen här i Stockholm. Vid midnatt hade det varit.

Störde mig rätt mycket på att jag missade det.

Men så läste jag att det skulle vara chans även på lördagkvällen. Jag och John tog en sen kvällspromenad med Raffe. Månen såg cool ut hade en stund en rejäl corona, men något norrsken såg vi inte.

Funderade på om vi skulle vara uppe sent, vi spanade ut lite genom fönstren. Vid 11 orkade jag inte längre utan slocknade.

Idag när jag läser sociala medier gick det att se vid 22:35 – dvs när jag fortfarande var vaken men det hade nog krävts att vi varit uppe på berget där jag och John var 45 minuter före…

Så, jag får fortsätta fundera på hur och när vi ska ta oss norrut helt enkelt. Vi såg iaf en väldigt fin måne igår.

Sista delen i trilogin kastade vi oss direkt in i efter att ha läst andra delen.

Mycket spännande den här gången och när det är slut sitter vi bara och stirrar på varandra. Slut?

Suveränt att få följa med bakåt i tiden och få en inblick i hur det kunde gå till i Stockholm för länge sen. Före bilar, före el. Med barnhem och indelningen av människor i klasser på ett annat sätt än idag (även om det inte är helt försvunnet…).

Älskar att huvudpersonen är så modig, klok och får dela med sig av så mycket tankar. Livet på den tiden hade en helt annan dimension.

PS. Följer författaren på instagram och morgonen efter kom det ett inlägg av honom och då insåg jag att jag skulle ge lite feedback. Skrev att det ju inte fick ta slut så. Han svarade och sa att det gör det inte – det kommer en fjärde del! Hurra!

Delades en text på LinkedIn härom dagen som kändes så oerhört träffande. Översätter den och anpassar lite till hur jag tycker det är och har faktiskt lagt till lite oxå.

1. Hantera frågor om cookies
2. Stänga support-chatten
3. Stoppa automatiskt startad film (eller klicka bort stor reklamruta)
4. Stänga “prenumerera på vårt nyhetsbrev“
5. Blockera “vi vill se var du är”
6. Blockera “vi vill skicka notiser“
7. Försöka komma ihåg vad det var jag skulle göra på sajten.

Från och med november städar vi själva här hemma. Finns ju väldigt många som alltid städar själva så jag fattar att vi har varit jäkligt bortskämda sen sommaren 2013 tills i höstas.

Ärligt så trodde jag att det skulle vara jobbigare.

Vi bestämde oss för att städa varje torsdag (städet var ju annars varannan måndag). Vi (mest jag) skapade en checklista med alla rum, vad som ska göras i dem, vem som gör det och hur ofta (1-4 gånger i månaden). Skriver ut och så kan man bocka av när vi väl städar.

Har varit väldigt lyckat, och först den här veckan skippade vi en städning – eller snarare sköt upp en vecka.

Det har släppt en stress hos mig när det gäller varannan måndag då jag tidigare fått mecka en hel del. Nu är det en faktor mindre att hålla reda på.

Gav mig på fortsättningen direkt, och vips var den slut. Sjukt kort. Som en novell.

Hade väldigt gärna sett att det var en riktigt bok. Att det fortsatte med mer än detta. Vill gärna läsa mer om personerna i den här, och förra boken.

Kan inte släppa känslan av att det knappat hann börja. Det är väl iofs ett bra betyg, att jag vill ha mer!

Nu ska jag nog ge mig på någon längre bok.

Skrev lite om att vilja mer. Det där landade rätt bra hos mig. Fick mig att inse ett och annat. I årets fokus skippade jag en hel del under menyn skoj lite tack vare insikterna.

Så hittade jag Svend Brinkmann på instagram och en bild som fick mig att garva högt.

Jag var dock tvungen att modifiera den lite eftersom en av mina utmaningar när jag hittar ett nytt område är att jag gärna vill köpa material och böcker. Det har gjort att det finns ohemula mängder pysselmaterial och böcker hemma.

Att vara medveten om något är första steget till förändring.

Minns när jag satt och räknade på när CSN-lånet möjligtvis skulle vara avbetalat, och i värsta (?) fall skulle det skrivas av när jag gick i pension.

Så gick räntorna ner för 10 år sen, ungefär samtidigt som min lön började stiga lite mer med olika ansvarsområden och tjänster. Lite liknande för John.

Nu när vi loggade in på CSN för att kolla så är det otroligt nog sista året för oss båda. Det som är kvar fördelas ut på 12 månader så om ett år är vi skuldfria.

Det fina i år är att det bara är ungefär en fjärdedel så mycket som förra året!

Tänk att jag inte blir riktigt lika sugen på att lämna landet som jag blir på att flytta ut på landet! Det är kanske såna här böcker jag ska läsa för att bli så avis.

Gillar att läsa om olika liv. Här får man ta del av fler historier. Att flytta till Frankrike, att fly och att komma till insikt.

Att allt som ser ut som guld och gröna skogar faktiskt inte är det.

Blev lite paff över slutet faktiskt. Hade dålig koll på antal sidor kvar och helt plötsligt kom epilogen. Då insåg jag att det finns fler delar! Tror jag ska läsa den rätt snart så jag inte glömmer bort grundhistorien.