Äntligen framme

Nu sitter jag äntligen på hotellrummet (eller snarare sviten som jag delar med två kollegor). Trådlöst i rummet – smidigt.
Göta petter vad trött. Känns som att jag suttit på flygplan i ett dygn. Nämen, vänta, det har jag ju!!
Har hunnit fundera över många saker att blogga om – det kommer kanske imorgon eller någon annan dag. Här blir det en kort resumé.
Snöstorm på Arlanda så flyget försenat. Missar anknytning i Frankfurt, men har tur för det går ett plan till lite senare som gott och väl hinner min anknytning i Dubai. Tyvärr är det dimma i Dubai och vi måste landa i Abu Dhabi för att få mer bränsle vilket i sin tur gör att vi landar i Dubai 20 minuter före mitt plan ska gå. Givetvis hinner jag inte. Dock verkar turen vända för ett annat plan till Colombo som skulle gått vid 11 (som mitt ursprungliga) är oxå försenat på grund av dimman. De lyckas boka in mig och en andra gång så får någon ringa till ett okänt ställe på flygplatsen för att tala om att väskan med nummer SK44645 ska med detta plan istället.
Lite orolig för min väska måste jag erkänna, men helt i onödan visar det sig för den kom nästan först! Nu kan det nog bara bli bättre 🙂
Riktigt lyxigt att bli hämtad på flygplatsen. Har aldrig hänt tidigare för mig i den här delen av världen utan då måste man börja fundera på hur man ska ta sig och vart…
Nu sitter jag på Hilton i Colombo – 28:e våningen och njuter av utsikten.
Hade chauffören (Marvin?) någon skylt och vad stod det på den?
Anledningen till att jag frågar är att jag hört att chauffören Marvin har skickats iväg till flygplatsen med skyltar där det står både det en och det andra istället för det riktiga namnet (något som han själv givetvis inte har en aning om)… 😀
Jag hann faktiskt aldrig se för Venuri som är gruppchef för gruppen jag jobbar med kom fram till mig direkt. Sen satt vi i bussen tillbaka och pratade om alla skillnader i kulturerna. Hon är buddist men pojkvännen katolik, hennes föräldrar gillar det inte och det finns risker att de inte kan gifta sig och därmed ej flytta ihop…
Bra jobbresa.
Varför är inte John med?
Den frågan får gå till John 🙂
Nä, det är ju en jobbresa och mitt jobb kräver inte att jag reser dit helt enkelt 🙂
Skönt att höra att du kom fram till slut. Just den där delen av resandet är ju inte så himla rolig när den pågår – men kan bli roligare när man berättar om den i efterhand, särskilt om man får krydda med lite överdrivelser. Så tycker i alla fall jag, men Martin brukar vara noga med detaljer och rättar mig ibland när jag drar på som värst, men man måste ju göra det till en bra story!!
Av den anledningen tycker jag även att John hade kunnat dra på med nått fantasifullt svar som t ex “jag har dubbla trummhinnor i höger öra och kan inte flyga i sydöstlig rikning” på frågan om varför han inte sitter på Sri Lanka just nu, det hade jag gjort 😉
Ja, jag håller med om att min ursäkt var lite lam… Ska hitta på något bättre nästa gång! 😉
Haha, helt sant!