Bärsjal
John o Sue | 2007-09-23, 18:20 
I somras inköptes en bärsjal efter inrådan från vår barnmorska. Nu har vi provat den och vi tror att det kan vara alldeles suveränt när man lär sig alla knep och knåp för att få till det. Problemet är att få i och ur honom utan hjälp, just nu vi måste vara båda och det känns lite osmidigt. När Joel väl sitter på plats är dock mysighetsfaktorn hög.
Förhoppningsvis kommer vi att få upp färdigheten i att använda den och kunna utnyttja dess alla möjligheter, som att bära på ryggen, höften, framåtvänd osv.
Oj vad mysigt. Har man en närhetstörstande liten knodd är det nog helt överlägset. Om man inte fått en sådan är det nog jättebra ändå.
Tänk, jag tyckte det stod Bärsa…oj va skadad jag är…
Närhet tror jag inte att nykläckta bebisar kan få för mycket av så vi ska försöka använda den så ofta vi kan och orkar. Hittills är dock Joel ofta nöjd med babygymet 😛
Haha, ja lite skadad 😉
Ok, måste ge en antropologs kommentar: Den påminner lite om något som Inuitkvinnor har till sina barn som heter ‘Kammik’ (stavat som det låter) – och som väl är snarlikt de flesta bärkonstruktioner som kvinnor (i första hand) har tagit hjälp av i de flesta pre-fabrikstillverkade-baby-lift-samhällen… Hur som helst tror jag att det är en alldeles fantastiskt bra idé!
Rar bild, förresten… 🙂
Funkar ypperligt för män också kan jag intyga! 🙂
Vilken bra investering. kan varmt rekommenderas! Vår lille Vilgot var dock inte så förtjust i sjalen de första månaderna – ville hellre bli buren direkt eller ligga och amma. Men från det att han var ca fyra månader och framåt så användes sjalen flitigt. Perfekt till exempel när man knatar runt i skogen och kramar träd. 🙂 Även när Vilgot var ett år gammal och vi var på storstadsweekend i London var sjalen suverän.
[…] är en bra uppfinning. Bärsjal i all ära men det är allt enklare med björnen. Joel tycks gilla att sitta nära och få vara med […]
[…] att ha pausat bärsjalen en tid till förmån för babybjörnen så har jag nu återigen provat den. Joel har blivit […]