Dumma!

En gång när Joel slog huvudet i en stol, slog Sue lite på stolen och sa “dumma, dumma”. Detta tog Joel fasta på så varje gång han slår sig på något vänder han sig mot det och slår lite på det. Det fina i kråksången är att han då brukar glömma att bli ledsen. 🙂
“Roligast” är nog när han råkar dunka sitt huvud i tex mitt huvud och genast börjar slå på mitt huvud…