Mest f\u00f6r att minnas sj\u00e4lv i framtiden blir det h\u00e4r en liten kort redog\u00f6relse f\u00f6r personalen p\u00e5 f\u00f6rskolan.<\/p>\n
N\u00e4r Joel b\u00f6rjade jobbade Sara, Susanne och Anki p\u00e5 sm\u00e5barn. Inger, Ginger och Marie hette de som var p\u00e5 storbarn. Vid \u00e5rsskiftet fick Sara en heltid p\u00e5 ett annat dagis och d\u00e5 kom Monica in som vikarie. N\u00e5gon g\u00e5ng under v\u00e5ren fick de en extra resurs p\u00e5 storbarn – Andreas.<\/p>\n
I maj gick Anki i pension och d\u00e5 b\u00f6rjade nyexade Tanya.<\/p>\n
N\u00e4r vi gick p\u00e5 semester s\u00e5 sa vi hej d\u00e5 till Monica som inte fick f\u00f6rl\u00e4ngt vick eftersom de hittat Angela som skulle b\u00f6rja i augusti.<\/p>\n
Under sommaren h\u00e4nde det saker. Tanya hittade jobb n\u00e4rmare sitt hem, Susanne likas\u00e5 och Andreas fick jobb som snickare.<\/p>\n
Ingen l\u00e4tt uppgift att fixa till detta. De hade m\u00f6te och kom fram till att Monica fick f\u00f6rl\u00e4ngt till december, Marie bytte till sm\u00e5barn och tillsammans med Angela hanterar de sm\u00e5barnen. Nu \u00e5terst\u00e5r att hitta tv\u00e5 till storbarn.<\/p>\n
Imorse hade det kommit en vikarie – med sig hade hon sitt barn. Hon fick g\u00e5 hem igen.<\/p>\n
Det k\u00e4nns som att de f\u00e5tt ett helt suver\u00e4nt team f\u00f6r sm\u00e5barnen. Energin \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n f\u00f6rra \u00e5ret och det k\u00e4nns mycket tryggt att l\u00e4mna Simon hos dem. De tv\u00e5 som \u00e4r kvar p\u00e5 storbarnen \u00e4r helt suver\u00e4nt goa och jag hoppas de hittar n\u00e5gra som passar dem och barnen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mest f\u00f6r att minnas sj\u00e4lv i framtiden blir det h\u00e4r en liten kort redog\u00f6relse f\u00f6r personalen p\u00e5 f\u00f6rskolan. N\u00e4r Joel b\u00f6rjade jobbade Sara, Susanne och Anki p\u00e5 sm\u00e5barn. Inger, Ginger och Marie hette de som var p\u00e5 storbarn. Vid \u00e5rsskiftet fick Sara en heltid p\u00e5 ett annat dagis och d\u00e5 kom Monica in som vikarie. […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[6],"tags":[343,1063],"class_list":["post-11330","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-vardagen","tag-dagis","tag-dagispersonal"],"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.josjos.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11330","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.josjos.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.josjos.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.josjos.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.josjos.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11330"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.josjos.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11330\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.josjos.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11330"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.josjos.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11330"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.josjos.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11330"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}