Lite provocerad
Sue | 2013-07-03, 15:00 Idag när vi var på Farsta Centrum pausade vi en stund på en bänk. Grabbarna åt glass. Joel hade på sig sin alla-hjärtans-dag-tröja och båda killarna hade nagellack.
På bänken satt en farbror. Barnen hälsade såklart som de alltid gör. Han började genast påpeka att Joel hade tjejkläder på sig och insinuerade ganska klart att det nog var mamma som egentligen ville ha en tjej.
Jag kontrade med att Joel helt själv designat sin tröja och Joel sa att det minsann var så och att jag sen sytt den åt honom. Jag påpekade oxå att jag inte haft nagellack en dag sen de föddes och att de själva velat ha nagellack och att det väl inte finns några lagar mot att pojkar har nagellack utan att man gör som man själv vill.
Jag kan ha viss förståelse att man kan ha såna synpunkter men jag kan inte för mitt liv förstå att man kan säga det rakt ut till en 6-åring!
Nåja, jag är glad att Joel och Simon får en uppfostran där vi gör så lite skillnad vi kan på könen och istället fokuserar på att de ska behandla alla med respekt.
Jag hade blivit … jättearg! Inte bara för stereotypifieringen, utan för att han insinuerar till ett barn att han inte skulle duga åt sin mamma! Jag skulle ha bett honom att behålla sina åsikter för sig själv… >:( Um, kanske inte bästa exemplet för barnen, heller, å andra sidan… 0:)
Haha, jag fattade nog inte riktigt förrän efteråt. Hjärnan hinner lixom inte med när man har dessa gossar att hålla reda på samtidigt 😀
Heja dig!!
Ååh vad bra du är, som världens bästa bok heter “Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2” Var stolt över att barnen gör som de själva vill, jag blir alltid glad ifall någon inte ser ser om min son är flicka eller pojke.
Åh, den boken glömmer jag hela tiden bort att köpa!
Eller snarare så hade jag glömt att jag köpt den… (blush) Hittade den när jag rensade lite och har börjat läsa 🙂