Sue | 2024-07-26, 8:43
När man är liten umgås man mest med personer som är lika gamla.
När man blir lite äldre är det med personer som har samma intresse eller gör samma sak eller bor nära, ålder mindre viktigt.
När man har barn umgås man med de som har barn i samma åldrar, eller bor nära, ålder ännu mindre viktigt.
När barnen börjar växa upp inser man hur unga alla är på jobbet, där man bor och hur gamla alla som var barn nyss (men före sina egna barn) nu är. Nu kan man oxå jämföra med hur man själv var i samma ålder som sina barn för man minns den tiden (som ganska nyss dessutom).
När man blir ännu äldre får vi se men jag misstänker att man inte alls är med på att de flesta numera faktiskt är yngre än man själv.
(började på den här posten januari 2012 så det var fint att kunna lägga till fjärde raden nu!)
Sue | 2012-12-29, 22:16
Min hjärna triggade på det där med fackböcker (en jerka i höst) och ju mer jag tänker på det desto mer inser jag att det är ju fackböcker som är min grej. Jag har alltid gillat uppslagsböcker och faktaböcker (och tidningar för den delen). Älskar att läsa förklaringar om saker och ting.
Tittar jag i bokhyllan där nere så är det klart mest faktaböcker faktiskt.
Läser återigen definitionen för att tänka igenom. Hittar lite andra artiklar som skriver om denna stora samling böcker som tydligen många har lite synpunkter på och många av mina favoriter hamnar nog i något gränsland.
Får se vad det kan bli för fackböcker under 2013.
Sue | 2012-07-26, 22:52
Lite roligt som jag fick av en kollega.
- Backup – Ligga på mage
- Bluetooth – hos den som ätit blåbär
- DVD – Det var det
- E-post – Långsammare än både A-post och B-post
- Fildelning – en 1/2 liter var
- Gränssnitt – Knivslagsmål i Tornedalen
- Hemsida – gavel på huset
- Internminne – Anekdot från Kumla
- Laptop – mössa på same
- Megahertz – Stor biluthyrningsfirma
- Metataggar – fiskekrokar
- Modem – motsats till ödem
- Moderkort – Bild på lilla mamma
- Plattskärm – när man suttit på kepsen
- SD-kort – Idolbild på Jimmy Åkesson
- SMS – som PMS fast efteråt
- USB – Landet som kommer efter USA
Sue | 2012-06-27, 12:44
Oj vad skönt att inte åka till simskolan. Barnen ville titta på tv och fick det. Jag spenderade lite tid i hobbyrummet. Sydde lite, datade lite. Oj så skönt!
Tänk det är så jag minns mina sommarlov. Massa tid att bara vara. Visst badade och lekte man men just det där att nästan få ha lite tråkigt. Ligga och läsa, pyssla och ha det skönt.
Gör folk det längre? Känns som att alla hetsar runt och ska hinna med så mycket det går. Jag tänker iaf inte boka in några aktiviteter såsom simskola nästa sommar! Bada kan man göra ändå 🙂
Sue | 2012-02-03, 19:59
Nu har vi insett att dagen före vi ska iväg någonstans så blir barnen helt olidliga. De vägrar mer eller mindre leka på egen hand – så att vi kan förbereda. De är mycket gnälligare än vanligt.
Inte så bra kombo med föräldrar som försöker packa och dona och redan är lite extra fokuserade och halvstressade – dvs helt olidliga i barnens ögon.
Nåja, vi lär oss och får väl se hur vi kan lösa detta på bästa sätt i framtiden. Den här gången före Säfsen gjorde vi iaf så att vi redan på torsdagen storstädade, och sen handlade på fredagen så att vi kunde vara hemma i lugn och ro och fixa på lördagen för att sen åka på söndagen.
Sue | 2011-11-07, 18:27
Deltid, ja idag skriver DN återigen om fällan med att jobba deltid. För mig är livet nu, visst att jag vill ha en bra pension men inte till priset att stressa sönder nu, eller att inte ha så mycket tid med mina barn.
Jag har några grannar som trots att barnen är utflugna sen ett tag har fortsatt jobba deltid. Tycker det är beundransvärt på något sätt. De säger att de får många kommentarer kring pension, men ändå väljer den livsstilen. De paddlar och njuter av livet så mycket de kan.
Det jag tycker de har rätt i är att det ska vara rättvist mellan föräldrarna. Mycket viktigt, även för att man ska vara jämställda i hemmet då barnen är små, inte bara för att pensionen ska bli rättvis.
Visst vill jag ha en bra pension men jag vill vara här och nu, njuta av livet medan det pågår. I alla fall så länge jag kan för man vet aldrig vad livet har att erbjuda imorgon.
Sue | 2011-08-16, 21:33
Var finns den där tiden egentligen? Nu när hösten närmar sig inser jag att allt det där som skjutits på framtiden – till sommaren då man har massa tid – fortfarande är ogjort. Då börjar jag tänka att i höst, då har jag massa tid inne i höstrusket och då kan jag göra allt det där.

I sommar har jag i alla fall hamstrat tyg, och böcker så det räcker (vågar inte erkänna att jag har spanat in ännu fler böcker jag vill läsa och vet flera otroligt fina tyger som snart kommer från tryckerierna).
I höst har jag dessutom tänkt komma i bättre form och tappa ett antal kilon – dvs träna mer. Vill givetvis spendera mycket tid med familjen. Sen ska jag jobba oxå såklart.
Det där med TV-tittande får nog fortsätta vara något jag inte längre ägnar mig åt. Kanske även dra ner på facebook och annat surfande. Kanske skulle skaffa mig ett jobb längre bort så jag fick lite mer lästid (restid=lästid), eller inte. Bättre med egen vald lästid hemma.
Gillar att fundera över vad man gör med sin tid och varför man känner sig stressad ibland. Mycket handlar ju om de förväntningar man själv har. Kan man lära sig påverka dem har man kommit långt. Nu drar iaf vardagen igång på riktigt imorgon med lämningar och hämtningar på dagis och allt annat som hör vardagen till. Jag är redo!
Sue | 2011-08-05, 10:51
Genom åren samlar man på sig en hel del historier där man insett att världen ändå är rätt liten. Här kommer några.
Kostas föreläsare (grek) på en databaskurs i Uppsala våren 2000 dök upp sex år senare på ett flyg till nånstans i Tyskland (jag var på väg till Sri Lanka).
Tjej som jag mötte på Baltimore flygplats sommaren 1996 då vi båda väntade på samma flyg från Sverige (ta emot besökare). Hon skulle börja plugga i Uppsala på hösten, själv hade jag inte bestämt mig än. Mitten av september har jag flyttat till Uppsala, valt Norrlands nation och bestämt mig för en av två reccegasker. Bordsplacering givetvis och vem sitter snett mittemot mig. Jo givetvis samma tjej.
På backpackresan 1999 var det många såna tillfälligheter. Personer som man åkte samma buss med i augusti från Jakarta till Bali, som man sen springer på i Thailand nästan två månader senare. Visst att backpackers rör sig i ungefär samma spår men ändå.
Kollega som oxå pluggat i Uppsala. Snackar om var man bott. Visar sig att vi, under olika tidpunkter iofs, bott i samma tre-korridor. Tror inte det behöver förklaras att det finns rätt många stundentbostäder i Uppsala.
Jag undrar ibland hur ofta man är riktigt nära såna här tillfällen men av någon anledning inte upptäcker dem?
Är det någon annan som har några såna här exempel?
Sue | 2010-07-31, 11:44
Innan vi fick barn hade jag en massa åsikter kring uppfostran av barn. När Joel väl kommit insåg jag i många fall att det där jag trodde jag visste hur det funkade, inte alls stämde.
Men sen hade jag ju faktiskt rätt att tycka om uppfostran igen, för jag har ju testat på ett barn. Så innan Simon kom hade jag återigen åsikter kring uppfostran av barn.
Nu när Simon varit med oss i över 15 månader har jag blivit väldigt ödmjuk vad gäller uppfostran av barn.
Barn är olika, föräldrar är olika. Så länge man löser saker på ett sätt som inte skadar någon så gör man rätt. Det som funkar för vissa funkar kanske inte för andra. Jag gillar dock att höra hur andra löser saker och ting så att man kan få lite idéer och inspiration 🙂
Sue | 2010-07-29, 14:00
Åh, det är så kallt och jobbigt när man får för mycket glass i munnen på en gång.
John råkar bita av en för stor bit på isglassen.