Jag och Simon försöker hjälpas åt att komma igång. Idag körde vi ett pass på baksidan när John och Joel tog en cykeltur.

Inte så länge och inte så hårt men det blev av och jag tror att vi vill göra det igen.

Förra veckan var det lite trögt men den här gången längtade alla inblandade. När vi kom dit sa de i kassan att det bara var en person till bokad. Sen var det några till som utökade sin timme tror vi men färre än 10 personer.

Själv kände jag några muskler som muttrar lite mer än de borde så jag tog det ganska soft ändå. Joel briljerar som vanligt med volter och väldigt bra kontroll på det han gör. Simon var helt slut men älskade det.

Vi testade även att klättra den här gången. Avslutade med att gå förbi hemköp och handla hem lite saker. Kunde nästan sakna tiden då vi tre ofta handlade tillsammans på lördag morgon.

Ser fram emot nästa fredag!

Tänk att jag hållit i sen i november (minus 6 veckor pga sjuk). Varje vecka har jag joggat en dag. Det går oftast inte fort alls. Jag har med Raffe och låter honom stanna och sniffa/kissa etc.

Men jag gör det. Jag har tagit bort själva valet.

Den här veckan såg ut att bli tokvarmt så jag bestämde mig för att gå upp 4.30 igår och ge mig ut på morgonrundan.

Redan innan jag lämnade vår gata mötte jag en hundägare som såg ut att ha varit och badat… Inte ensam om att vara tidig helt enkelt.

Först en sväng till Flaten och sen Ältasjön och Klisättra ängar. Fantastisk runda även om det hann bli lite väl varmt…

I lördags messade Sanna och undrade om jag ville haka på och testa Qigong vid Bergholmstorpet. Absolut!

Så igår vid 10 vandrade vi dit tillsammans. Ledaren och runt 10 personer blev vi totalt.

Soft, och en hel del förklaringar. Bra rörelser som jag nog gärna skulle få in i något slags dagligt program.

Det här var sista gången före sommaruppehåll så vi får se längre fram om det blir fler tillfällen för oss.

Efter att ha pausat nästan en månad har jag nu kommit tillbaka och sprungit två gånger efter förkylningen. Nu är det ljust när jag är iväg trots att jag är tillbaka för 7 på morgonen.

Bra vana även om det känns lite segt att komma i bra form. Men tänker att tålamod är a och o här om kroppen ska hålla.

Eftersom vi har tisdagar som kontorsdag ska jag sikta på att ta joggingrundan på måndagar – bra sätt att börja veckan tänker jag.

Ett halvår sen senast typ. Förstår inte var tiden tar vägen. Otroligt bra/roligt/intressant att ha dessa. Alltid händer det något. Har sen tidig november sprungit typ 2 km varje vecka (detta är andra veckan det inte händer pga förkylning).

Har varit hos osteopat, hudläkare och påbörjat insomnibehandling digitalt. Rätt bra jobbat ändå.

• Höften/ryggen har varit lyxigt bra. Känner av den ibland men har hittat lite övningar jag gör, plus att jag varit hos osteopaten Matilda ett par gånger.
• Nacken/armen är mycket bättre. Matilda har gjort magi, plus att vi lite har hittat tillbaka till morgonrutinen ett par gånger i veckan iaf. Tänker inte ens på den varje dag!
• Hälarna njuter jag av nästan varje dag. Att jag kan gå utan att det gör ont hela tiden. Stretchar undersidan dagligen, och gör lite olika övningar när det känns i foten på något sätt.
• Nässelfebern har hållit sig bra. Köldurtikarian märker jag mest när jag tar saker från kylen – typ grönsaker och ska hacka. I år har utekylan funkat bättre faktiskt. Däremot fick jag under fötterna när jag satt i kall bil och väntade på att Joel skulle köra BJJ.
• Liktornen finns kvar och senast tyckte jag mig känna en till! Varit dålig på att ta medlet jag har.
• Finnarna eller om det är rosacea minns inte vad hudläkaren sa. Använder iaf en kräm som gör att det blir klart bättre.
• Synen blir nog tyvärr lite sämre och de progressiva glasögonen jag beställde i somras är sjukt dåliga. Jag kör på läsglasögon och mina terminalglasen.
• Vagel i högra ögat är klart mindre så orkar inte bry mig.
• Vårtorna på min tumme orkar jag behandla ibland, men glömmer rätt ofta.
• Pollenallergi minns jag ärligt talat inte varför jag har med på listan…
• Prick på handen, och en på näsan har jag kollat upp med hudläkare och det är ingen fara med någon. Den på handen kliar en del och på återbesöket ska han kolla igen – får inte klia på den tills dess.
• Tänderna – eller kanske tandköttet – då det fastnar så mycket mellan tänderna. Tycker inte det varit så förut? Använder tandpetare/tandtråd efter varje gång jag äter något.
• Trötthet – tycker att jag är trött och att jag vaknar för tidigt. Så nu har jag tagit tag i det.

Tidigare: 2020-05, 2020-11, 2021-03, 2021-05, 2021-08

Jag har fortsatt med att jogga/springa en morgon i veckan. Har varit sjukt segt. Förra veckan började jag känna olust redan vid lunch dagen före. Inte så bra. Försökte att inte tänka utan bara göra. Gick ju.

Idag var det dags igen. Redan igår kväll kände jag att jag otroligt nog var lite sugen på att ge mig ut.

Vaknade vid 5 (tog upp bok och läste) och vid halv 6 gick Raffe ner. Händer i princip aldrig så när jag läst klart kapitlet gick jag oxå ner. Tänkte att jag lika gärna kunde ge mig ut.

Kändes ovant bra! Orkade mer än jag brukar och kroppen hade en stark känsla. Vet att jag känner igen den men det var väldigt längesen jag kände så.

Känns oerhört hoppfullt och jag är så otroligt tacksam att kroppen lyckas återhämta sig!

Ser att jag för tre år sen testade att springa med Raffe. Minns det vagt. Tror bara det hände en gång.

Nu har det iaf hänt 5 gånger. 1 gång i veckan sen andra veckan i november. Bestämde mig för att nu ska det bara göras. Kan inte längre skylla på hälsporre, och jag har tjuvtränat lite soft med Raffe från våren och framåt. Särskilt på en sträcka på en cykelväg som är så ofattbart tråkig att gå.

Började med några steg och såg till att så fort han var på väg att skälla berömde jag honom och gav godis. Så istället började han titta på mig och undrade om det vankades lite godis. Det var även ett bra test av hälarna. I början kände jag av det. Det gör jag inte nu.

Det är samma runda. Det är vid 6-hugget så mörkt, men jag kan släppa Raffe en del av sträckan vilket underlättar. Eller kanske inte egentligen för han skäller till lite ibland.

En runda var i fullmånens sken. En annan i minus 10. Jag har sett rådjur ett par gånger. Mött en annan löpare en gång.

Det är ibland sjukt tungt för jag är inte i form men det är najs efteråt och det är verkligen mycket roligare att göra det med Raffe!

Är väldigt tillåtande och låter honom stanna och sniffa om han så vill.

Bra att ha lite koll på kroppens status för jag märker hur snabbt jag glömmer. Vi tappade bort morgonyogan när John stukade handleden i början av juni men nu är det dags igen.

• Höften/ryggen har varit osannolikt bra tills slutet av juli tror jag då jag började få ont i vänstra höften (blir värre när vi sover på madrass i vardagsrummet men inte helt bra i sängen alltid heller). Kontaktade osteopaten och fick en behandling. Nu är det nästan helt borta igen. Otroligt skönt! Har funderingar på att testa att jogga.
• Nacken/armen är lite sämre. Mycket för att jag inte gjort rörelser misstänker jag.
• Hälarna är sanslöst mycket bättre. Pushat med mer steg och även testat att småjogga. Högerfoten känns typ aldrig och vänster lite nu och då (dagligen). Kör övningar (tåhäv) och stretchar undersidan dagligen.
• Nässelfebern har hållit sig bra. Köldurtikarian märker jag mest när jag tar saker från kylen – typ grönsaker och ska hacka.
• Liktornen finns kvar men det har blivit mindre och nu har jag dragit igång med medlet jag köpte i våras!
• Finnarna eller vad det nu kan vara går fortfarande upp och ner. Slutat helt med tuggummi bara för att se om det kan ha varit det.
• Synen blir verkligen inte bättre så nu har jag beställt glasögon (progressiva) så får vi se hur det blir. Använder terminalglasen oftast vid datorn och läsglasögon mer och mer.
• Vagel i högra ögat är kvar och jag hörde av mig till vårdcentralen och fick en salva som jag kört med och som kanske gjorde den något mindre men den försvann aldrig. Så nu är det lite ruta 0 igen.
• Vårta på min tumme som blev två har jag oxå tagit tag i med medel igen. Verkar lovande.
• Pollenallergi har inte varit aktuellt alls i sommar.
• Prick på handen – en fläck som jag inte vet hur länge jag haft men ett bra tag tror jag. Ibland kliar den. Den ska jag kolla upp.

Tidigare: 2020-05, 2020-11, 2021-03, 2021-05

Tydligen hade Joel en period som liten då han var rädd för insekter. Jag och John blev ju attackerade förra sommaren och efter det blev Raffe mer och mer skeptisk till insekter. I slutet på sommaren märkte vi ibland hur han försvann ur rummet till någon annan plats i huset vilket inte är helt likt honom. Så insåg vi att det var en stor fluga eller nåt i rummet.

Så kom vintern helt utan insekter. Vi glömde lite bort det hela.

När så våren kom och det ibland dök upp lite brummande eller surrande flygfän så märktes det direkt att Raffe minsann inte glömt bort dem.

Vi började således att träna lite mer aktivt. Mest genom att faktiskt inte fokusera alls på dem, kanske ge Raffe lite godis eller något annat för att han skulle tappa fokus på dem.

Nu har vi lyckats få honom att stå ut, märks att han ibland ryggar undan lite men inte som förra sommaren. Har faktiskt sett honom försökt nafsa efter ett par flugor. Vilket i sig inte är så bra om det skulle visa sig vara en geting eller så…