Jag har hyfsat mycket kunskap kring träning och har tänkt att det räcker för att få till min träning.

På en hundpromenad i mitten av juni slog det mig att jag lägger energin på att hitta på träningen, skapa pass och då är orken slut. Vilket gör att jag inte ens hittar på pass.

Så jag hörde av mig till en pt, PT Cia, som Madde haft under våren. Några dagar senare hade vi ett snack på telefon 30 minuter. Hon undrade lite kring mina mål, erfarenheter av träning och så vidare. Jag lyssnade lite på hur hon resonerade och hur det kändes. Bestämde mig på direkten. 12 veckor börjar jag med. Det är hela sommaren vilket ger mig en bra start på hösten.

Nu har jag precis börjat min tredje vecka och det är fantastiskt. Jag lägger energin på att hitta tiden, och utföra passen. Hon fixar passen.

Övningarna har varit varierade på de tre passen (två ordinarie och ett bonus eftersom jag gillar att göra mer än jag ska) och alla känns redan enklare efter ett par vändor. Som att kroppen fattar att nu är det dags. Vissa övningar har jag fått anpassa vikterna på men nästan alla har hon gissat väldigt rätt på. Lagom mycket utmaning helt enkelt.

Jag har bestämt mig för att köra varannan dag. Jag kör mina dagliga 10 i samband med det.

Gillar hur det har blivit som ett schackbräde och siktar på att fortsätta så. Att bestämma mig, att hålla det enkelt, att göra lite mer än jag ska – alla saker som bidrar till att det känns bra och blir gjort.

I mina tankar kring att förvalta är mig själv givetvis ett givet fokus. Behöver komma igång och träna och det har ju gått sådär. Gav mig lite slack under vindsröjningen och sen haft fullt upp med jobb och livet.

Igår stack Joel ut och sprang så jag fick lite inspiration och gav mig ut på en kort runda före middagen. Körde även lite hårdare på mina dagliga 10.

Idag var agendan rätt tät. Kanske efter lunch men ogillar att springa på full mage. Så insåg jag att jag faktiskt hade 30 minuter på förmiddagen. Mellan bokcirkel och möte. Rimligt att testa.

Så när vi sa hej då på bokcirkeln så bytte jag direkt om och stack iväg. 1,5 km tar drygt 10 minuter, så väl hemma körde jag igång mitt dagliga pass direkt. Hade sen drygt 5 minuter kvar så tänkte att jag kunde värma vatten till kaffe medans jag sköljde av mig i duschen.

Väl i duschen insåg jag att jag inte hade någon handduk. Slängde den i tvätten igår. Suck. Tog den som var torr av de andras och slängde sen alla i tvätten och tog fram nya och la i trappan (städade toaletterna igår men glömde byta handdukarna så det var rätt passande).

Kaffepulver, kokande vatten och mjölk. I samma stund som jag sjönk ner på kontorsstolen startade den andra deltagaren teamsmötet.

Inför nästa gång ska jag:

• Byta om före
• Se till att ha tagit fram kläder till efter duschen (och ha handduk)
• Preppa kaffe plus lite mellis med torkad frukt och nötter

Kan bli en bra vana! Och när jag sen orkar springa lite längre får jag köra mina dagliga 10 vid ett annat tillfälle. Just idag var det bra att få det avklarat då det är ullkväll.

I mitt huvud tänker jag att jag är en person som är aktiv, stark och så där.

I verkligheten not so much längre.

Jag kör mina dagliga 10 men oftast övningar för rörlighet (vilket är sjukt bra såklart – märker skillnad).

Jag har försökt komma igång och springa genom att köra 1 km varannan dag, eller varje dag i 7 dagar etc.

Det är dock alltid något. Förra våren drog allergin igång och jag orkade inte.

Nåja. Snart dags igen efter senaste förkylningen som nästan är borta (lagom till att pollensäsongen drar igång på riktigt?).

I söndags kände jag dock lite ork och energi och en av övningarna i min dagliga var djupa knäböj. Kändes suveränt!

Igår kunde jag knappt gå nerför trappan. SJUK träningsvärk. Av typ 40 knäböj.

Håhåjaja. Ett jobb måste helt klart göras.

Vilken otrolig lyx att själv kunna bestämma över veckorna. Eftersom jag har styrt in på byggande och boende de senaste två åren bestämde jag mig för att åka på den här kompetensen och se det som jobb.

Jag plockade upp en kursare från i våras som oxå skulle på konferensen och styrde sen kosan söderut mot Borås. Vi stannade typ bara en gång och kom fram i hyfsad tid. Släppte honom vid hans airbnb och drog till hotellet jag bokat. Fick diskutera lite kring  parkering (som jag bokat) och till slut löste det sig och jag kunde bära upp mina grejer på rummet. Packade upp lite snabbt och drog sen ut för att hitta något att äta.

Jag bodde på samma plan som gymmet så alla tre mornarna var jag i gymmet för ett kortare pass (utöver mina dagliga 10) före frukost. Otroligt lyxigt!

Efter studiebesök första dagen och sen två dagars intensivt konferensande styrde jag kosan norrut igen och köpte med middag som jag intog hos Anna utanför Linköping. Där “knölade” vi även in en elcykel som vi ska sälja från dödsboet.

Hyfsat färdig när jag kom hem.

För drygt 1,5 år sen la jag ner joggandet som jag då hållit på med nästan varje måndag i 1,5 år. Anledningen var att jag hade ont i hälsenorna. Det tog sin lilla tid att bli av med det och då dök det upp hälont. Suck

Lite smått tröstlöst faktiskt.

Dock har det under hösten känts bättre och bättre. Knappt att jag vågat hoppas men på nyårsdagen bara stack jag ut en sväng. Kändes helt ok. Såklart sjukt jobbigt eftersom jag har väldigt dålig kondis och har “ett par” kilo mer än jag önkat.

Bestämde mig för att jag ska ut varannan eller var tredje dag och då aldrig springa samma runda – i alla fall inte två i rad. Mentalt behöver jag ha olika så att jag inte jämför med tidigare rundor, eller i förväg kan måla upp hur det kommer kännas.

Har fixat en årstracker där jag tänkte fylla i när jag joggat och inte. Vi får se hur det går.

Förra våren kom jag och Simon igång med träningspass som Google hjälpte oss med. Simon insåg att Google kunde slumpa tal.

Vi bestämde ett antal övningar 1-10 där vi sen bad Google ge oss 5 nummer mellan 1-10. Sen bad vi Google bestämma hur många av varje övning vi skulle göra. Vi hade bestämt olika intervall. Knäböj hade vi 1-100 tror jag medan burpees nog var 1-10.

Snacka om att inte veta i förväg!

Riktigt roligt var det och man behövde inte göra allt i ett sträck utan kunde sprida ut de över dagen.

Kanske borde ta tag i det igen…

När jag fyllde år bestämde jag mig för att jag därefter skulle träna minst 10 minuter varje dag. Inga mer krav än just 10 minuter.

Nu har det gått ett halvår och jag måste säga att det känns som en succé! Att inte behöva bestämma om jag ska träna eller inte för jag ska köra mina 10 minuter.

Det jag kan förhandla med är vad jag gör. När jag varit hängig eller väldigt sliten så har jag fokuserat på bara rörlighet, och andra gånger mer puls eller styrka. I Åre valde jag att stretcha vilket var otroligt skönt efter en dag i backen.

Använder appen Tabata timer som är inställd på följande.

Prepare 10 sek
Work 20 sek
Rest 10 sek
Cycles 20
Sets 1
Rest between sets 10

Detta innebär att jag kör 20 aktiva rundor och då har jag valt att alltid ha 5 övningar och 4 varv. Så det enda jag behöver göra är att hitta på dessa 5 övningar.

Ibland har jag gjort hittat på dem före, ibland bara kör jag igång klockan och så får jag hitta på under tiden. Väldigt ofta har jag med tåhäv i någon form eftersom jag behöver det för mina hälsenor.

Om jag gör dem på kvällen hakar John ofta på, inför Åre körde vi runt lunch eller middag och då var Simon. Gör jag dem direkt på morgonen är jag oftast själv.

Tänker att detta är en vana jag har nu och framöver.

I våras när jag inte jobbade tänkte jag att jag och Simon skulle ta massa cykelturer. Det blev inte så (första rundan blev dålig…) men under sensommaren (tror jag) tog vi oss i kragen och började cykla. Sen dessa har lusten hos Simon ökat och vi utforskar mer och mer.

Förra veckan provade vi en längre och idag undrade Simon om vi kunde åka till typ samma ställe men svänga vänster istället för höger som vi provade förra gången. Självklart!

Vi enades sen vid en karta om att testa lite nytt för hemvägen. Vi landade på nästan 12 km totalt! Rekord för oss 🙂

Det var dock tämligen kuperat och jösses vad vi fick puls och flås. Fick plocka av flera plagg som vi hade på oss.

En timme och tretton minuter tog rundan och vi var båda helt färdiga efteråt. Men helt klart peppade på fler rundor.

Det är sjukt blött i skogen nu så det blir segare att cykla och med en postcykel som jag har blir det ett fint träningspass!

För två år sen vid den här tiden började jag jogga en gång i veckan. Det höll tills i juni när jag fick kapitulera pga hälseneinflammation. Jag har testat lite olika saker men det mesta har runnit ut i sanden. Nu när jag fyllde 49 insåg jag att jag tidigare tänkt att jag vill vara i bra form när jag fyller 50.

Det vill säga om mindre än ett år.

Så jag bestämde mig. Jag ska nu ha fokus på detta. Jag ska inte låta bli pga andra. Jag ska hitta en nivå där jag kan köra extra med Simon om han vill köra. Så det som blir med Simon är bonus och jag behöver själv hitta en bas som ger mig minst det jag behöver. Tex bada och cykla med honom.

Nu har jag börjat med 10 minuter varje morgon. Hur det utvecklas vet jag inte men nu är fokus på att skapa vanan, grunden att bygga vidare på.

10 minuter innebär att jag ställer in en app på telefonen att köra 20 sek, 10 sek paus och göra det 20 omgångar. Bestämmer mig för 5 övningar och så kör jag 4 varv. Vips har 10 minuter gått.

Än så länge känns det som ett vinnande koncept. Har kört i fem dagar och det känns redan rejäl skillnad i kroppen, och rejäl träningsvärk.

En så enkel grej.

Inspirerad av min vän Nina som i augusti körde Klassikern (man samlade på sig under en månad i de olika delmomenten) med sitt hockeylag drog jag och Simon igång en olympisk triathlon i september.

Tanken var alltså att under septembers trettio dagar cykla 4 mil, spring 1 mil och simma 1500 meter.

Rätt snart kom vi fram till att vi skippar löpningen. Jag kan inte pga hälseneinflammation och Simon har fortfarande kämpigt med fötterna.

De andra delarna jobbar vi dock på och hittills har vi cyklat 2,1 mil och simmat 900 meter. 11 dagar kvarstår!