Känns galet att detta är artonde boken om Clara.

Här rullar det på rejält på flera fronter. Några trådar från senaste delarna knyts ihop. Intressant att vi förflyttar oss mer och mer till Storbritannien faktiskt och inte bara Haugesund.

Får lite känslan av stressdröm för stackars Edvard som aldrig hinner i tid.

Slutet är lite av en cliffhanger och jag är verkligen nyfiken på hur det ska utveckla sig i nästa del för det är många saker som hör samman.

Ofattbart hur mycket som har hänt på drygt 100 år. Längtar efter nästa del som släpps 15 maj. Uppskattar verkligen att det kommer en del i månaden!

Älskar att återvända till den här världen. Den här gången blev jag återigen förvirrad av att Edmund och Violet finns med och lite frustrerad över att jag inte riktigt kom ihåg deras historia. Så nu när jag kollar på alla böckerna i den här serien så är de inte med vilket gjorde mig lite lättad. Haft lite dåligt med läslust sista tiden så den här boken var toppen för att få igång den igen.

Här är det barndomsvännerna Georgiana och Nicholas som “tussas” ihop på ett oväntat sätt. Boken lyfter en del utmaningar kvinnor måste ha haft på den tiden. Kring att bestämma själv över sitt liv. 250 år tillbaka i tiden. Sjukt stor skillnad. Det är nog en av sakerna jag uppskattar med Julias böcker. Hur annorlunda det måste ha varit.

Uppskattar när jag som läsare får följa båda perspektiven och det är uppfriskande med ett “vanligt” yrke som läkare men läskigt hur lite man faktiskt visste på den tiden.

Nu verkar det som att serien är slut tyvärr. Jaja, min att-läsa-boklista är ju lång så det kanske inte gör något.

Fjärde boken om Helena som flyttat till Fjällnäs och nu är det två utomstående som är fokus och så vitt jag kan tolka det kommer de inte att återkomma, men jag kan ha fel. Vore kul att återse dem. Kanske ändå att de kan spela någon roll.

Vi får följa tre olika personers perspektiv och för mig blir det lite rörigt, det hade gärna fått vara tydligare uppmärkt. Det är däremot väldigt uppskattat att få följa dessa tre perspektiv. Det ger djup åt handlingen som annars varit svårt att få till.

Att få veta saker som man inte väntat sig kan påverka mer än man först tror. Även att leva med händelser/trauman ett helt liv. Kan vara svårt att bryta mönster. Fint hur det visas med lite olika exempel hur man kan agera.

Psykisk ohälsa. Tänk hur det har hanterats genom åren och för inte alls så länge sen. Och kanske fortfarande i viss mån faktiskt.

Bok nr 17 om Clara och den här tyckte jag var jobbig att läsa. Missuppfattningar och brist på kommunikation.

Kan de inte bara skärpa sig så får de vara glada. Exakt så frustrerande som böcker ibland behöver vara. Tur att det finns kloka barn som vågar lyfta saker de sett!

Det är flera röda trådar som spinner vidare i boken och eftersom Clara nu lämnar Haugesund så misstänker man att vissa trådar kommer att mötas framöver vilket känns spännande. Gissar att några kommer få ligga och bubbla till sig lite.

Jag ser verkligen fram emot att fortsätta läsa den här serien.

Så härligt att få återvända till Fågelkärr. Vilken idyll det känns som!

I den här delen är det ingen relation som har huvudfokus utan det rullar vidare på lite olika sätt i de som haft fokus i tidigare böcker. Som vanligt tar det ett tag för hjärnan att hitta tillbaka till vem som var vem (läste del 3 november 2023).

Roligt att det dyker upp en person med en dold agenda på något sätt. Det tog dock inte så superlång tid att räkna ut vem det var men det var ändå en rolig tvist på historien.

Uppskattar att det är så många åldrar som får vara med på ett hörn och att personer fattar viktiga beslut, ångrar vissa etc. Lite som livet i allmänhet är.

Hoppas givetvis på fler böcker och att jag ska få bo ungefär som de gör i framtiden.

Köpte förra våren då Skavet läste denna men fick som vanligt inte tummen ur och läsa. Så i höstas frågade jag på både fejan och LinkedIn om det fanns andra som ville läsa den. Hittade två till. Så vi körde igång en bokcirkel.

Jag insåg ganska snabbt att jag hade svårt att få läsro så jag började lyssna istället. Väldigt smidigt!

En ganska pratig bok, lite typiskt amerikansk på det sättet. Den har ett väldigt vitt/amerikanskt fokus på något sätt även om han snackar med, och själv verkar ha, lite vidare synvinklar än så. Han har intervjuat ett gäng olika personer som ser på klimatkatastrofen på lite olika sätt. Tämligen intressant och det ger insikter och tankar om hur jag själv kanske egentligen ser på det.

Rätt deprimerande i början. Hur illa det faktiskt är. Att en katastrof är typ oundviklig.

• Han går igenom fem stadier av sorg (förnekelse, ilska, förhandlande, depression, acceptans och så galghumor) som man kan känna i lite olika ordning.
• Pratar om vad en katastrof kan innebära och vilka olika framtider vi kanske har beroende på hur vi agerar nu.
• Mycket prat om hopp och till slut vet jag inte riktigt vad hopp är för mig längre.
• Vad är värt att fortfarande göra?
• och mycket mer

Roligt hur Greta får ta plats i slutet. Deppigt hur nöjd han var att Trumps tid vid makten var över eftersom den här kom ut typ 2022. Nu är Trump tillbaka. New green deal som de nämner borta etc etc.

Finns rätt mycket på bokens hemsida och jag kan rekommendera flowcharten.

Att vi bokcirklade den var väldigt bra för det gav ytterligare tankar. Skulle inte orkat läsa den själv faktiskt.

Blev så glad när jag insåg att tredje delen hade kommit igår! Laddade ner direkt och läste rätt länge på kvällen. Hade sjukt svårt att släppa den.

Idag prioriterade jag bort lite jobb till imorgon eftersom jag ville läsa boken. Gick inte att låta bli att läsa lite till. Ett kapitel till.

Älskar den!

Fantastisk dialog. Att få följa båda sidor ger ett bra djup, och är riktigt underhållande.

Önskar jag hade de andra delarna i mer färskt minne för de hänger lite ihop och jag minns verkligen inte. Nåja, det gör inte alls mycket men hade kunnat ge ytterligare en dimension. Uppskattar att hennes böcker tar upp tunga ämnen som psykisk ohälsa. Vilka konsekvenser och beteenden upplevelser kan få.

Imponerande att skriva en så pass lång bok där båda huvudpersonerna är med från början, som aldrig blir tråkig och inte känns krystad utan som att den följer den väg de måste ta. Skickligt.

Sjukt snyggt omslag dessutom!

Såg att hon kommer med en ny serie. Den ska jag läsa.

Tionde boken om Ängsmark och nu är det två utomsocknes som får fokus även om flera gamla huvudpersoner dyker upp i periferin (mycket uppskattat alltid).

Här blir jag så sjukt frustrerad över att DE INTE KOMMUNICERAR. Gah! Älskar miljön och hela samhället. Exakt ett sånt vill jag hitta.

Intressant hur saker inte alltid är så som vår hjärna framställer det.

Jag är lite nyfiken på om dessa båda kommer dyka upp som bipersoner i framtiden eller hur det blir.

Läste ut den när jag satt på tåget. Tårarna bara rann. Typ golvad.

Först inte så mycket. Kände att jag störde mig lite på huvudpersonerna men så kröp de under skinnet. Jag insåg att det ju var deras resa jag skulle vara med på.

Åh vilken resa de gör. Insikterna. Tankarna. Förändringarna.

Behöver nog läsa fler såna här böcker. Tankar, känslor och reflektioner trängs under läsningen och särskilt när jag läst klart. Vad är viktigt? Vad innebär det att faktiskt leva?

Gillar när en biperson från tidigare böcker får bli huvudperson. Här är det Sandras granne Tanja och vi får följa henne när tillvaron svajar lite.

Uppskattar huvudpersoner som är i min ålder. Ger verkligen en hel del tankar kring ens eget liv, vad som är lika och vad som skiljer.

Stora val så som skilja sig eller inte, byta jobb eller inte, byta bostad eller inte. Inge små saker. Dessa tre delar anses ju ofta vara basen i ens liv.

Gillar hur det blir till slut och hoppas verkligen att det blir fler böcker om människorna på ön. Har ett par jag gärna skulle vilja veta mer om.