Sue | 2017-04-02, 10:36

Barnen var lite tveksamma men ville samtidigt. Vi frågade Aron som läst alla som finns just nu (7 stycken) och han tyckte inte Mylingen var läskigaste boken så vi drog igång. Nästan 80 sidor hann vi igår kväll innan det var dags för Aron att cykla hem (blev hämtad) och Joel och Simon att skutta i säng.
I morse före 8 kom Joel ner. Då var jag och Simon vakna sen 2 timmar och vi satte genast igång att läsa. Före 10 hade vi läst ut den (även denna var 190 sidor).
Alltså bilderna, vi måste prata om bilderna. De är så sjukt läskiga! De förstärker verkligen känslan. Nästan på gränsen till för mycket. Jag tror att man fått en liten annan känsla av böckerna.
Roligt att få lära sig lite mer om väsen och sånt som dyker upp i den här. Det är ju ingen som Ingela och Åsa hittat på själva utan tagit från sägner och myter. Allmänbildning!
Givetvis slutar det med en cliffhanger här men den känns lite enklare att ignorera. Så vi har kommit överens om att pausa dessa böcker till påsklovet så vi kan läsa enbart på förmiddagarna.
Sue | 2017-04-01, 10:41
Första gick ju snabbt att läsa och slutade med en cliffhanger så vi gav oss på andra. Denna är dock 50 sidor tjockare så att klämma den på två dagar gick inte riktigt.
Vi läste ut den på morgonen idag. Joel är inte helt säker på att han vill fortsätta läsa fler böcker för de är verkligen läskiga. Vi får se, vi har ju haft liknande diskussioner när vi läst andra serier, och sen till slut läst ändå – eftersom en faktiskt verkligen vill veta hur det går. Utmaningen här är att det totalt är 10 böcker och endast 7 finns tillgängliga ännu…
Gillar hur det finns en grundhistoria och hur sen varje bok handlar om en specifik utmaning. Inser att många barn- och ungdomsböcker där det är serier är uppbyggda så.
Här rullar äventyret vidare och det sker minst ett dödsfall. Gissar att det gör att det blir ännu läskigare. Vi kommer nog inte gå ut i mörkret på ett tag misstänker jag.
Givetvis slutar det med en cliffhanger här oxå.
Sue | 2017-03-30, 18:22
Vi har haft den länge. Tänkte att barnen skulle läsa själva, men de tyckte den var lite för läskig när de började. Så igår kväll började vi läsa och läste 50 sidor. Sen läste vi 30 imorse och när jag kom hem lite tidigare än vanligt idag bad Simon att jag skulle läsa och den var ju så spännande att vi läste de 60 sidor som var kvar…
Jag förstår verkligen att denna bok slår bland barn. Den är så väldigt spännande och mystisk. Ord, händelser och varelser som man inte vet vad det är och spänningen byggs upp. När jag läst sista sidan fick jag dyrt och heligt lova att börja läsa nästa bok ikväll.
Bilderna gör verkligen att boken känns läskigare. De triggar ens fantasi rejält – nästan så jag oxå tycker det är läskigt på riktigt. Kan tänka mig att det är många yngre barn som läst och som drömt mardrömmar.