Sue | 2011-03-04, 19:13
Det är roligt att se hur Simon ser upp till Joel (samtidigt som de ibland retar gallfeber på varandra). Häromdagen när jag sydde på lejontröjorna så kom Simon in, Joel satt i barnrummet och lekte.
– “Minna prova tröja”, säger Simon och klappar på sig själv samtidigt som han försöker dra tröjan över huvudet.
Jag hjälper honom lite och hinner knappt få på den förrän han springer iväg mot barnrummet.
– “Titta Joel, titta Joel. Lejontröja” säger Simon glatt. Joel muttrar något till svar och fortsätter låta som en maskin.
Simon knallar glad tillbaka till mig.
– “Visa Joel tröja” säger han nöjd.
Sue | 2011-02-28, 21:41
Helt plötsligt har Simon börjat prata med tre ord i rad.
Kommer lite olika kombinationer och det märks att han tränar på att sätta ihop ord till meningar. KUL att få hänga med i utvecklingen!
Sue | 2011-02-03, 22:00
Tror att dagis är bra på att få barnen att tacka för maten när de lämnar bordet. Visst att vi har påmint ibland men inte alls lika mycket fokus som på det magiska ordet (snälla).
Simon tackar till och med för de olika sakerna han fått. I morse tackade han för både macka, fil och jos.
– “Tack fil, tack macka, tack jos”, sa han samtidigt som han klättrade ner från sin stol för att hänga med Joel på äventyr i huset.
Gillar när sånt här bara funkar 🙂
Sue | 2011-01-20, 9:28
Idag vid frukostbordet lyckades Simon få till sin första treordsmening (som jag hört iaf).
Joel la bort sin sked och började äta yoghurt med fingret istället. Simon gjorde likadant – såklart.
– “Doppa fingret där” säger Simon och tittar frågande på mig med yoghurt droppande från fingret.
Jag skrattade och sa att visst fick han göra så.
Sue | 2011-01-04, 21:31
Tomten kom med en del duplo (vägbygge och stenbrott) så det har körts med mycket olika maskiner. Idag hämtade vi återigen paket på Ica, åkte buss dit och gick hem. Till Joels stora lycka fanns det återigen snöplogar ute så vi stannade och tittade på en som lastade snö i en container.
Till min stora förvåning hör jag efter en stund.
– “Lastare”, från Simon
– “Hjul”, paus, “lastare”, återigen från Simon
Sen var Joel inte helt med på att det var en hjullastare men vi kunde inte komma på något bättre och det är nog den från duplot som den liknade mest.
Även vi vuxna var klart imponerade av maskinerna, särskilt lastbilen som lyfte upp den tokfulla containern till slut.
Sue | 2011-01-01, 19:38
Igår när Simon fick en extra kvällis och John sitter vid köksbordet med laptopen:
– “Pappa”, liten paus, “äskar” säger Simon med sin gulliga röst och ler mot John.
Sen förstår vi vidare att han även älskar Joel och mamma. Han kämpar hårt för att kunna säga två ord i rad. Idag lyckades han ännu bättre så det är verkligen träning för att få färdighet just nu.
Det är mysigt med familj!
Sue | 2010-12-29, 22:48
Helt plötsligt märker vi hur Simon vidareutvecklar sitt språk massor. Från att mest ha vetat vad saker heter så kan han helt plötsligt styra händelser.
Med ord som läsa, hämta, äta, dricka, kom styr han oss (eller försöker iaf). Han använder hemskt gärna “Nej!” för att tala om när han inte med på det vi planerat.
Otroligt roligt att få se hur ett språk utvecklas för det är verkligen som att en liten personlighet kommer fram mer och mer.
Sue | 2010-12-18, 21:45
Joel har ju länge kallat Simon för “Minna” och när Simon började prata om sig själv så sa han oxå “Minna”. Han lyssnar helt enkelt mer på Joel än på oss.
Det blir lagom komplicerat när de vill säga “mina” om någonting, fast de verkar ha ganska bra koll och förstår varandra.
Det jag tycker är intressant är att de mycket väl förstår när vi säger Simon istället. Fast det är ofta det kommer “Minna” även ur våra munnar…
John | 2010-12-02, 14:21
Simon brukar bara använda ett ord i taget när han pratar, men igår sa han faktiskt en mening med två:
Bajsa pottan!
Kunde kanske varit något mer älskvärt, men jag blev i alla fall glad. 🙂
Sue | 2010-11-30, 8:56
Simon har helt plötsligt börjat svara ja, eller nej på frågor. Detta underlättar mycket i kommunikationen med honom. Det går tex att fråga om han har ont i foten när han säger att han har ont.
Ofta kommer det då ett “mhm” men ibland ett bestämt ja, eller nej.