För att 10 nuffror gave att mer hanterbart system än 2vadenublir bokstäver i telefonins allra tidigaste barndom? Och då fanns väl inte allokeringen med ca tre bokstäver per siffra heller – det kom väl med knapp- och tonvalstelefonerna, innan dess var det ju pulser som gällde!
Precis. Det var bättre när man bara lyfte, vevade och bad om att bli kopplad till mottagaren. Inga nummer, inga nummerskivor eller knappar, inget minne. Utom kring vem man ville nå, förstås. Allt gick utför från 1924.
Å andra sidan saknade telefonerna inte bara nummerskiva, utan även 5 megapixel-kamera.
För att 10 nuffror gave att mer hanterbart system än 2vadenublir bokstäver i telefonins allra tidigaste barndom? Och då fanns väl inte allokeringen med ca tre bokstäver per siffra heller – det kom väl med knapp- och tonvalstelefonerna, innan dess var det ju pulser som gällde!
Men man kunde ju tänka sig att det kunde utvecklas tillsammans med resten av världen… 😉
I USA, o kanske andra länder, så använder man ibland bokstäver i sitt nummer.
Men varför det blev nummer? Bra fråga, tror att det handlade om enkelheten.
Det var mycket bättre när man anropade en telefonist. Röststyrning redan vid 1800-talets slut. Varför ska vissa saker bara bli sämre?
Du har så rätt!!
Jag tror det fortfarande finns telefoninster. Jag kan bara inte komma ihåg numret.
Precis. Det var bättre när man bara lyfte, vevade och bad om att bli kopplad till mottagaren. Inga nummer, inga nummerskivor eller knappar, inget minne. Utom kring vem man ville nå, förstås. Allt gick utför från 1924.
Å andra sidan saknade telefonerna inte bara nummerskiva, utan även 5 megapixel-kamera.
Inte heller fanns det kartor i dem när man behövde hitta någonstans… (bra jobbat igår förresten!!)
MP3-spelare ingick dock har jag för mig…