Det började med ett besök hos kiropraktorn i onsdags. Jag kände mig bättre från det halsonda och hostan jag fick på söndagkvällen, men under dagen började kroppen kännas lite skum. På kvällen fick jag kramp i en rumpmuskel när jag satt på en stol. Magen var lite i uppror men annars var jag ok. Bättre på torsdagen så jag åkte iväg på ledningsgrupp med jobbet i Skevik. Var inte i toppform men helt ok. Magen rumlade dock på. Sov hyfsat och på fredagen var magen fortfarande rumlig (toabesök bevisade det hela) och aptiten bortblåst. Möte helt ok och sen efter lunch var det slut så jag åkte hem.
Väl hemma försvann all energi och jag orkade inte så mycket mer. Magen rumlade vidare med toabesök som bevis. Hyfsad natt så på morgonen bestämde jag mig för att iaf åka till den efterlängtade sydagen (kommer post). Hade rätt dålig energi men det gick. Fram till klockan 4 då min energi totalt försvann och jag packade ihop och åkte hem. Sen orkade jag inte många knop.
Natten var usel, inte bara för att jag mådde sådär utan för att barnen turades om att böka och stöka. Nåja idag kändes det aningens bättre så jag och Joel tog oss till Hemköp och handlade och sen sov vi båda i soffan när Simon sov. Nu ikväll känner jag mig mycket bättre och magen har slutat rumla! Det finns hopp om en bättre morgondag 🙂
Joel gillar inte mörker men idag när vi skulle lägga barnen så ville han helt plötsligt släcka alla lampor och leka monster. Även Simon gick igång på leken och de smög runt i mörkret och lät som monster. Även jag och John var givetvis monster lite här och där på övervåningen.
Härligt att höra hur de skrattar och leker tillsammans.
Första natten utan Simon och tredje utan Joel – någonsin sen de föddes. På ledningsgrupp med jobbet utanför Gustavsberg och ute är det kolmörkt (på landet).
Är väldigt tomt och ensamt utan övriga familjen och jag misstänker att sömnen säkert blir sämre än vanligt.
En bit ner i högermarginalen finns ett litet etikettsmoln (jag har försökt översätta “tag cloud”…) där man ser länkar till våra vanligaste etiketter. Ju större desto vanligare. Just nu är dessa fem de vanligaste etiketterna på bloggen:
Ja, så var det dax igen. Enligt funbeat så hann jag iaf vara frisk i tre veckor. Suck! Igår började jag känna lite ont i halsen och imorse lät jag som en kråka när jag pratade. Det var tom så dagis kommenterade rösten när jag ringde och sa att Simon stannar hemma idag.
Idag har jag och Simon varit hemma hela dagen. Helt plötsligt när vi lekte nere ser jag hur Simon går på tå. Kommenterade det givetvis och han skrattade och fortsatte gå på tå.
Roligt att se hur de helt plötsligt bara kan något och då vill göra det hela tiden. Försökte på kvällen få honom att visa det för John, men herr bestämd vägrade givetvis.
Vi har rätt mycket olika monster i vår familj. Kittelmonster, pussmonster och lite såna roliga monster. Helt plötsligt har dock Simon verkat förstå att monster är farliga (även om de inte finns egentligen). Tidigare har det mest varit Joel som varit rädd.
Senaste dagarna har han sagt monster om och om igen. Ganska ofta låter han sen som ett farligt monster, men han ser även lite rädd ut. På klippet nedan är han dock mest trött.
Igår dök det upp (planerat sen länge) fint besök från Skåne, Sandra och hennes familj är uppe i Stockholm några dagar och firar 40-åring i familjen.
Joel var eld och lågor och de hann knappt komma innanför dörren förrän han skulle visa dem runt i huset. Otroligt roligt att lyssna på när han berättade om de olika rummen. Simon var lite hängig och tog en väldigt tillbakadragen roll.
Strax efter att de kommit stack John och tränade. Det var som om barnen (våra) då visste att de skulle vara lite extra jobbiga. Pust!
Ingen av dem åt särskilt mycket, men lät desto mer. De fick rita på frysen vilket de brukar sköta förvånansvärt bra, men nu började de helt plötsligt rita på dörrposten.
När vi väl fått i oss lite mat så gick Joel upp med Elin och Philip och då blev det lite lugnare och vi kunde prata lite mer. Sen förflyttade vi oss allihop till barnrummet och det blir alltid bra 🙂
När de skulle gå (John hemma igen) så höll Joel på med vatten på övervåningen och helt plötsligt hade han fått tvål i ögat och jag lovar att jag aldrig hört någon vråla så högt. Det gick dock hyfsat snabbt och bra att skölja bort och idag på morgonen var ögat inte längre rött.
Det är alltid lika roligt att se vad folk som hittar till vår blogg har sökt på för att hitta hit. Ofta är det ganska säsongsbetonat. Just nu finns det pepparkakor och adventskalender på topplistan. En ständig besökare på den listan är dreamboxen, den är vår genom tidernas mest besöka post.
Sue | 2010-11-21, 22:42 
| 
