Till Joel hade vi en hård drickmugg som var helt suverän, men när Simon började intressera sig för att dricka hittade jag inte en ny sån (den gamla hade till slut gått sönder nämligen). Istället köpte jag två olika från Nuby. Var jättemissnöjd. Letade lite mer efter en sån som Joel hade och till slut hittade jag en, men den funkade inte lika bra för Simon. Suck!

Efter att ha testat lite olika så har vi nu gått tillbaka till de från Nuby. Flaskan har vi i sovrummet för Simon vill ofta dricka lite på natten, och muggen har vi i köket. Helt suverän för den är inte av stenhård plast utan klarar hur många fall i golvet som helst (det var så den gamla gick sönder) och den läcker inte. De har hittat något fiffigt sätt att göra hål som öppnas när man suger. Antar att Simon var för liten när han testade den förut.

Även idag tog vi oss ut alla fyra men idag var det fokus på pulkaåkning så snöskyffeln fick stanna hemma.

Vi åkte både pulka, stjärtlapp och på rumpan. Givetvis fikade vi lite oxå. Joel är nu den som tar fårskinnet och breder ut så fort man nämner att vi kanske skulle fika. Sen sitter vi där och myser.

Simon fick testa att åka pulka men andra vändan fick han lite mycket snö i ansiktet så John tog med honom hem. Nu har han sovit i två timmar så han blev nog lite trött av utelivet.

Det är ganska roligt att se vilka sökningar som leder folk till vår blogg. Idag är det följande:

Det är lite underhållande att fundera över hur en del tänker när de söker, och hur man själv tänker när man söker. För jag själv gör ju likadant. Googlar och surfar runt på diverse bloggar när jag undrar över något. Hur gjorde man egentligen för 20 år sen? Var det bibblan som gällde då?

Efter lunch dök Cia upp för att få lite datorsupport och blogginspiration. Efter ett tag kom Joel bärande på sin laptop och skulle ha den på köksbordet han oxå.

En nyvaken Simon satt förvirrad i sin stol och visste inte vilken laptop han skulle titta på.

Idag vaknade familjen vid sju-hugget så framåt nio klädde vi på oss och gav oss iväg på promenad. Egentligen skulle vi ha badat idag men utan bil blir det för jobbigt.

Joel älskar sin snöskyffel så den fick följa med och delar av promenaden åkte han i pulkan, men oftast gick han runt och skottade. Härligt att vara ute. Vi var dock nästan helt ensamma så jag antar att många tröttnat på snön!

Fick frågan på facebook och det går ju inte att låta bli att testa.

Geek Level 2 (av 5)

Var inte så blygsam. Gör om testet utan att vara så hård mot dig själ

Hur geekig är du?

Min jobbdator sjöng på sega versen och skulle snart fylla fyra år så det var dax för en ny. Fick välja mellan två olika laptops och valde snabbt den mindre modellen. Behöver ju inte så kraftfull dator nu när jag inte längre är utvecklare.

Den kom förra veckan. Så röd, så liten och så bra! Insåg att jag nu kommer att vilja ta hem den mycket oftare (typ jämnt), men då behövdes någon slags väska.

Funderade lite och insåg att ett litet stötdämpande fodral räcker. Så jag sydde ett sånt. Här kan du läsa hur jag gjorde.

Mycket nöjd!

Idag hade jag tänkt hämta bilen före dagens crossfit, men istället fick jag bara kika in på den där den stod med motorhuven öppen.

När de plockade isär saker och ting så hittade den en dålig packning till nån vattenmojäng och den fanns inte att få tag i idag. Den kommer troligen på måndag, annars tisdag.

Jag nämde att vi ju ska besiktiga bilen på tisdag 15:40 men att det kanske går att lösa logistiskt på något sätt. Då sa Johan att om inte så fick väl de åka och besiktiga den. Skönt när man har med problemlösare att göra!

Ända sen säsongsavslutningen i maj förra året har vi sett fram emot sista säsongen med Lost. I tisdags sändes den i USA. I onsdags kväll satte vi oss laddade i tv-soffan. Vi hann inte ens starta förrän Simon kom igång och vägrade somna igen.

Igår försökte vi igen. Det blev några kortare avbrott för att nappa Simon men han somnade om varje gång så vi lyckades se tre avsnitt!

En recap som var mycket nyttig att se och sen två härliga nya avsnitt. Givetvis sitter man lite fundersam över hur saker och ting hänger samman, men det ska bli underbart med 16 avsnitt till före serien säger tack och hej.

Jag läser ibland på OmVård.se och igår hade de en artikel med länkar till en massa bloggar, bloggar som skrivs av människor med cancer. En av dem är en tjej som gick året över mig i gymnasiet så det känns närmre på något sätt. Inte för att jag känner eller kände henne, men jag vet vem hon är. Själva bloggfenomenet ger dessutom en väldig insyn och det kryper närmare en själv på något sätt – även om man inte känner personen i fråga.

Ganska ofta väljer jag att inte läsa sån här bloggar för jag orkar inte bli ledsen, men ibland ger det lite nyttigt perspektiv. Kan sen ligga i sängen och lyssna på våra små knoddar och tänka att jag är världens lyckligaste som får vara med dem!