Tanka kärlek
Sue | 2015-08-12, 7:51 Simon är ytterst noga med att säga hej då. Det har varit så ett bra tag att han vill gå ut på trappan, vinka och ropa hej då. Högt och ljudligt. Han oroar sig ibland att vi ska gå utan att säga till vilket är konstigt för det har vi aldrig gjort.
Igår sa jag att jag nog skulle gå innan han vaknade. Det ville han inte. Så idag 06:50 gick jag och pussade lite på honom och viskade att jag skulle gå till jobbet. Han vaknade såklart, undrade vad klockan var när jag sa att det var tidigt. Ville ha tröja. Följde med ner.
– Mamma, nu kanske folk vaknar om jag ropar hej då? säger Simon fundersamt.
– Så kan det vara, men vi kan ju viska föreslår jag. Eller så följder du med till hörnet, fortsätter jag.
Det gillade han. Så vi gick hand i hand till korsningen, och hela vägen viskade vi hej då. Sen kramades vi länge. Så sa vi hej då och vinkade ett antal gånger samtidigt som vi gick bort från varandra.
Sen log jag hela vägen till jobbet (och ler nu). Han är fin min Simon.
Så go