Idag 17:28 vände det. Den här hösten har känts tyngre än någonsin av någon anledning. Trots en veckas sol i oktober. Har funderat en del och tror på en bättre vår 2018!

Nåja idag firade vi med svart pasta till middag. Det fanns även vanlig ljus pasta för de som inte vågade prova (alla barnen – ett extra här idag).

Barnen har gått på jullov och vi vuxna jobbar lite si och så i mellandagarna. Någon är alltid hemma med barnen dock (jag kan ju jobba lite lätt hemifrån).

Jag och barnen brukar synka våra besök hos tandläkare för att underlätta. Så även i år. De gick till Staffan som vanligt och jag till tandhygienist.

Det såg ut som det brukar, några början till hål som håller sig konstanta och lite tandsten. Barnen vara godkända och klara och kom in och kollade och ställde tusen frågor om alla saker. Hon var suverän och förklarade och visade.

Så började hon skrapa bort lite tandsten och vips gick en lagning på nedre framtand av. Den har varit lite sådär så det var nog det bästa som kunde hända. Hon testblåste och pillade och jag kände inget. Fick kolla i spegeln och se om det såg ok ut. Märks knappt så då slipade hon bara lite och jag slipper sätta på någon lagning. Nu ska munnen bara vänja sig 🙂

Fick frågan när jag lagade den och jag har faktiskt ingen aning. Tror att jag slog av tanden när jag var typ 5-7 någon gång och sen bytte lagning när jag var runt 20 så det var nog dags nu.

De första åren i Skarpnäck gick jag alltid samma datum ( 7 januari) och nu har vi tydligen landat på 21 december tre år i rad.

Förra julen skänkte vi till lite olika ställen istället för att köpa saker. Kör en repris på det i år.

• Simons idrottslärare har skänkt lekpaket via UNICEF
• Matlaget F-3 har skänkt ett matpaket via Plan International
• Simons fritidspersonal har skänkt ett nödpaket för familj via UNHCR
• Matlaget 4-9 har skänkt svältkatastrofpaket via UNICEF
• Estetiska arbetslaget har skänkt till både Röda Korset (barnmorska, nödskydd och vinterskydd) och UNICEF (lekpaket)
• Teoretiska lärarlaget har skänkt ett skolpaket via UNHCR
• Bibliotekarierna har skänkt till Rädda barnen

Känns som att detta kan bli en fin tradition.

Ibland är det lite skrämmande hur fort tiden går. Idag är det 25 år sen jag tog körkort för bil. Efter att ha misslyckats på teoriprovet en gång så lyckades jag andra gången och på uppkörningen klarade jag det direkt.

Länder jag kört bil i:

1. Sverige
2. Norge
3. Danmark
4. Finland
5. Turkiet
6. Spanien
7. Grekland
8. USA
9. Jordanien

Inga länder med vänstertrafik för jag tror på riktigt att min hjärna skulle ha stora problem med det.

Jag har ägt två bilar, Baloo och så Goby. Har kört tämligen många olika bilar under åren skulle jag säga.

När middagen nästan var klar råkade jag se att det fanns en Marshtomp i närheten. John meckade spaghetti, Simon var mitt i ett game så jag och Joel tog allas telefoner och knallade iväg 200 meter.

Jag fångade åt John på 2-3 bollar typ. Joel samma för Simon och sen fick både han och jag kämpa för att få den, men till slut så.

Såg sen på skärmdumpen jag tog att chanserna att fånga med de olika bollarna var rätt låg så inte undra på att det tog ett gäng bollar.

Idag när jag knallade från kund på Kungsholmen tänkte jag att jag ju lika gärna kunde promenera istället för att ta buss. Kollade pokekartan och såg en som jag inte hade, precis på vägen jag skulle gå. 5 minuter kvar tills den försvann så jag ökade takten.

Vid första övergångsstället stod en snubbe som jobbar hos kunden. Vi hälsade och skulle åt samma håll och tog således sällskap.

– Hm… pokémonen, tänkte jag. Hur gör jag nu?

Smög med telefonen lite. Den durrar ju när det kommer en pokémon och då smög jag upp den, fångade den som tur var på första bollen så sen kunde jag hålla lite bättre fokus på samtalet. Tror inte han märkte något. Och i mitt pokédex finns nu en Meditite.

Vi har nedräkning till jullovet här hemma. Vi vuxna kommer jobba lite då och då men barnen kommer vara lediga hela lovet. Har lovat att försöka göra så på alla lov.

Simon har dock inte kunnat längta så mycket för imorgon är det domedagen enligt honom och Aron. Deras älskade fröken gör sin sista dag i deras klass för att pga personliga skäl byta jobb till våren.

Ikväll var vi lite ledsna tillsammans över det, jag och Simon.

Det blev snabbt lite ändrade planer på morgonen så jag jobbade hemifrån och Simon hade sovmorgon. Råkade se att en snorlax var i närheten. Kollade med Simon och tog med min och hans telefon och gick till garagen för att fånga den.

På Simons konto fångade jag på andra bollen (med pinap berry) men på mitt konto gick den upp i rök efter att jag kastat säker 25 bollar av olika typer kombinerat med alla olika bär (inkl golden). Suckade lite och gick hem. Känns lite typiskt för mig.

Så vid lunch fanns det plötsligt en här i köket och den lyckades jag minsann fånga på några få bollar. Ordningen återställd.

En av de pokémons jag saknat var Hitmonlee. Jag och barnen sprang på den i Gamla stan vid något tillfälle. Barnen fick den men inte jag. Sen dess har den lyst med sin frånvaro.

Så igår kväll när jag var på väg att stänga ner telefonen för att lägga mig att läsa så fick jag ett infall att kolla pokékartan. Då ser jag en figur som jag inte sett där tidigare. Kollar. Hitmonlee!

Ropar till John, han är på och Joel som ligger och läser är helt ok med att vi tar en kort promenad (Simon sov).

Fem minuter senare är vi hemma igen, med varsin ny pokémon. Galet! Roligt!

När någon liten dröm om att sy mer. Har dessutom alltid velat sy väskor eller andra användbara saker men får sällan tummen ur. Har köpt ett gäng böcker (och webbkurser) kring väsksömnad men så fick jag syn på den här.

Här snackar vi användbart på riktigt. Med läder och tjocka, vattentäta tyger. Hur coolt som helst!

Boken består av två huvuddelar, först teori och sen elva projekt.

Teorin är uppdelad konstruktion, modeller, material, utrustning, arbetsmetoder och tips, och avslutas med läder- och textilvård. Varje projekt är tydligt förklarat med beskrivning, material och bilder. Blir grymt inspirerad av enkelheten i det hela.

Gillar dessutom hur boken känns så stabil och äkta och att allt andas kvalitet och hållbarhet. Mer sånt här!

Nu ska jag bara ta mig i kragen och fundera över framtida projekt.

Adlibris, Bokus, Natur & Kultur