Barnet med koll

Någon av de första skolveckorna (som var rätt maxade) var jag och Simon i köket. Jag lagade middag och samtidigt så hade jag något budskap jag ville få fram till Simon.
Han vägrade dock med förklaringen “Jag tänker inte lyssna på dig när du har den där stressrösten”. Jag försökte igen. Han sa samma.
Jag fick lägga ner, och kunde ta ett djupt andetag och erkänna att han hade rätt.
Skönt att han orkade stå på sig!