Idag för 7 år sen hämtade vi hem Raffe. Fattar inte hur det kan vara 7 år. När jag tänker efter på allt vi gjort så förstår jag det såklart men när jag bara tänker lite löst så känns det som så nyss. Jag känner mig fortfarande ny som hundägare.

Hunddagis känns otrolig avlägset och det är skönt att inte behöva faktiskt, både ekonomiskt och samvetsmässigt (han gillade det ju aldrig helt). Från juni blir det dock lite mer utmaning då John kommer vara på kontoret tre dagar i veckan, till skillnad från en nu. Jag tänker att det får lösa sig.

Vi har hittat fina dagliga rutiner tycker jag. Jag går ofta morgonrundan, dels för att jag gillar att komma ut i skogen (eller iaf ut på morgonen) men också för att det är en bra tid för John att cykla/åka inlines. Älskar att strosa i skogen med honom. Tyvärr fastnar jag ofta i att gå runt i Skarpnäck eftersom Raffe själv föredrar det. Då kan jag dock lyssna på något (om jag kommer ihåg min halskrage vill säga). John går ofta lunchrundan då Raffe älskar att leka med honom på gräsmattan och lunchen är ett bra tillfälle att köra lite slut på honom. Kvällarna brukar jag ta eftersom John diskar. Skönt att komma ut lite efter jobb och middag. Känns som att hjärnan behöver det.

Efter frukost när vi sätter oss och jobbar brukar Raffe oftast, men inte alltid, lägga sig i korgen uppe i hobbyrummet där jag sitter och jobbar. Efter lunchrundan vill han ofta ha något ben att tugga på. Beroende på hur trött han är så lägger han sig ofta sen på mattan bakom min stol, helt utslagen. Sen sover han ofta hela eftermiddagen såvida han inte vaknar av något och då kan han ibland ha svårt att somna om och bli lite otålig och kräva uppmärksamhet.

På nätterna sover han i min och Johns säng. Oftast tätt intill mig men ibland föredrar han att lägga sig på Johns arm, nära intill. Han snarkar ofta.

Maten han får är torrfoder och en härlig blandning av massa olika sorter. Tycker det har funkat bäst. Han har nog fått för mycket godis och ben och behöver gå ner i vikt.

Även om det är rätt krävande på en del sätt att ha hund (och kanske en hund med lite särskilda behov) så är det så sjukt värt det. Vilket vitaminpiller vi har!