Utan mamma
Sue | 2015-10-30, 22:16 Första födelsedagen utan mamma här på jorden. Konstigt och tomt. Mer än väntat faktiskt.
Snart är det slut på alla de där “första-gången-utan-mamma” och det ska bli lite skönt på något sätt. Läste UnderbaraClara igår om att döden är tabu och det är lite så. Men sorg tar tid, den kommer i delar, lite då och då.
Två av mammas väninnor ringde och gratulerade mig och det uppskattade jag enormt mycket.
Förstår att det känns jobbigt. Har tur att ha båda föräldrarna kvar men faat för dagen när deras tid är slut.
Tror din mamma kommer vara med dig för evigt men att det kanske kommer göra mindre ont med tiden. Men alltud kommer nog tankarna komma…”åh detta hade mamma gillat” etc. Man vill ju att livet ska vara för evigt…o fast man vet att det inte är så är det ibland svårt att ta tillvara på Här o Nu…ja e makalös på att längta till saker o planera, glömmer ibland bort NU
Kram o grattis i efterskott är övertygad om att din mamma var med dig hela dagen
Kloka du! Så tror jag oxå att det är. Nuet är svårt att komma ihåg och jag försöker oxå bli bättre på att vara här och nu, och gilla det 🙂
kram och tack!