På samma tema som Imaginable och jag funderade på om jag kanske hade upplevt denna lite annorlunda om jag inte hade läst den. Om man bara vill läsa en så läs inte den här.

Har blivit påverkad av att läsa både Naturlagen och Braiding Sweetgrass där man tänker bredare än vi gör, och jag tycker att man bör göra det om man är futurist. Samtidigt förstår jag för han riktar sig mot företag och organisationer och är inne i det kapitalistiska systemet.

Sista delen av sista kapitlet lyfter han faktiskt det perspektivet så han är medveten om det, men har (ännu?) inte fått in det i sin metod eller bokstavsförkortningar.

Det jag verkligen uppskattar här som jag inte tror var lika markant i Imaginable var dystopiska framtider. Att inte vara rädd för det mörka.

Han pratar en del om Gobal Water-Energy-Food Futures och där nämner han proteinproduktion vilket jag reagerade starkt på eftersom det han menade var köttproduktion. Gah! Blir ju inte bättre av att jag just nu även läser Djurfabrikerna.

Nåja, ett kapitel handlar om backcasting vilket jag gillar. Först titta på en önskad framtid och sen se hur vi tar oss dit istället för att fundera på vart vi är på väg genom att titta på trender och signaler. Ett bra komplement!

Han listar även förslag på olika roller som ett företag bör fundera på att ha för att hänga med och vara redo för framtiden, och kanske då även vara med att skapa en framtid vi vill ha.

Men, vem bestämmer vad som är en bra eller dålig framtid? Den frågan tar jag med mig.