Jag har älskat att läsa så länge jag kan minnas men från skolan är de starkaste minnena de böcker som vi var tvungna att läsa, och som jag sällan ville läsa.

Jag har även älskat att lyssna när andra läser. Först när mamma och pappa och sen när lärare läste. Älskade själv att läsa högt och gjorde det mycket.

Nu ser jag väldigt mycket fram emot att vara förälder till barn i skolan för att se hur de jobbar med det idag. Det verkar finnas så mycket kring detta och redan nu i ettan pratar de om olika gengrer vilket jag tycker är roligt. De får låna böcker på bibblan som de sen läser/bläddrar i – helt efter eget intresse.

Kalendern; 1, 2, 3, 4, 5

Det var länge sen det var en jerka som tilltalade mig men med detta ämne kunde jag inte låta bli.

Hur tror du att man kan inspirera barns läsande? Har du några goda exempel?

Finns ju massor man kan göra känner jag spontant och tar och gör en lista.

• Läsa för dem, är såklart uppenbart men jag tror oxå att inställningen till att läsa för dem är viktig. Jag berättar ofta för barnen att stunden när vi läser verkligen är min favoritstund på hela dagen.
• Att läsa själv. De måste se att vuxna läser för att förstå att det faktiskt även är vuxna som läser, inte bara något man gör som liten.
• Ha böcker tillgängliga. Vi har alltid haft böcker tillgängliga för alla här hemma. Vissa perioder har de bläddrat massor, andra mindre.
• Böcker som presenter. En alldeles ypperlig present att ha med sig till andra. Pixiböcker istället för godis när man handlar (det lärde jag mig av min egen mamma och vi har nu en hel back med pixiböcker…).
• Gå till bibliotek kan givetvis vara en bra grej. Dock inget jag själv känner gav mig lusten, eller något vi har orkat särskilt ofta med barnen. Tyvärr. För många är det nog väldigt bra.
• Visa läsglädje, använda röster och kroppen (till viss del) när man läser för att få dem att inse att det är en stor del av läsandet. Jag gjorde en sån grej med någon bok vi läste i höstas. Först läste jag den med superspännande röst och då klagade de lite på att den blev läskig och då valde jag att läsa den en gång till med helt annan röst och läsning. Det blev MYCKET uppskattat.
• Inget tvång! Läsning får aldrig bli ett tvång, då dödar man läsglädjen.
• Anpassa läsningen efter deras intresse, ålder och fokus just där och då.
• Visa på bredden. Det behöver inte vara en roman, det finns fackböcker, serier och massa olika typer av saker man kan läsa. Inget är värt mer eller mindre än något annat.
• När man läser. Att man kan läsa lite när som helst. Har vänner med något äldre barn och de kör högläsning vid middagsbordet. Alla får läsa en del kvar och man kan då prata om det man har läst.
• Prata om läsning. Prata om böcker, hur det känns att läsa, försvinna bort i en annan värld och glömma tid och rum, om vad böckerna handlar om, vad som hände sen, författare och allt annat som är kopplat till läsning.
• Lyssna på böcker. Perfekt i bilen och det är en annan dimension för oss vuxna som inte är lika vana vid att lyssna. För barnen (innan de kan läsa själva) är inte skillnaden särskilt stor ju.

Finns säkert fler saker men det är dessa jag kommer på direkt (och känslan var rätt att det var enkelt men så älskar jag ju själv böcker och läsning).

Älskade serietidningar som barn; Bamse, Kalle Anka, Buster, Agent X9 med flera. Sen dog det ut. Har försökt mig på några grafiska romaner/tecknade böcker som fått stor uppskattning i bloggvärlden men fastnar inte.

Skulle kanske kunna räkna in Lotta Sjöbergs böcker, har läst två och har två på min önskelista. Tacka vet jag romance 🙂

Kalendern; 1, 2, 3, 4

Översättningar är ett intressant kapitel. Läste 5 poäng översättningskunskap på 90-talet och det jag främst bär med mig är att det är stor skillnad på:

• att ta texten till läsaren och
• ta läsaren till texten

Känsliga grejer det där, och påverkar såklart läsupplevelsen massor och det gör att jag egentligen vill läsa på orginalspråk. MEN om jag inte behärskar språket till fullo så tycker jag att jag tappar så mycket att det ändå inte är värt det. Så jag föredrar svenska nästan alltid. Läste Bridget Jones dagbok på engelska (amerikansk version) och den kunde jag faktiskt inte läsa på svenska för den blev alldeles för fånig.

Harry Potter har jag till exempel läst på engelska, tre första böckerna bara för att jag skulle läsa dem. Där har jag känslan av att jag missade massor för att jag inte riktigt hängde med i språklekarna utan det blev väldigt platt. Kan ju då hoppas att översättaren varit skicklig och fått över det till svenskan. För snart är barnen gamla nog att läsa Harry Potter (hurra!).

Kalendern; 1, 2, 3

Här finns det såklart ett gäng att välja på men den första jag kommer att tänka på är Sagan om ringen.

Det var Leif Holmstrand som berättade för mig om böckerna någon gång när jag gick på mellanstadiet. Började läsa den första men fastnade. Så sommaren 1988 hyrde vi husvagn för att ha under 5-dagars som då gick i Sundsvall. I den hittade jag en tecknad serie som täckte första halvan av första boken. Slukade den och kom in i boken på ett helt annat sätt. Sen var det bara att läsa hela trilogin vilket jag gjorde så fort jag kom tillbaka från 5-dagars.

Så givetvis är den minnesvärd, och bra. Att den sen blev film är såklart häftigt men det var ju långt efter att jag läste den.

Kalendern; 1, 2

En väldigt väldigt bra bok och väldigt kort i vuxenmått. För barn kanske lite längre. En bok som säger så otroligt mycket och som man minns. Den sätter spår, precis som krig.

I dessa (budget)tider så önskar man att det var fler som läst denna före valet i september och kanske fått en och annan insikt.

Kalendern; 1

Jag minns läsning väldigt mycket från att jag var liten. Enligt mamma läste hon inte så mycket utan jag verkar läsa mer, men det minns jag som sagt inte.

En bok som jag fortfarande kan höra mamma läsa när jag tänker på den är en bok jag bloggat om tidigare, Bambi och hans vänner.

Den är skriven på rim (lite nödrim ibland) och kittlar fantasin. Tyckte jag då. Nu gillar jag den mest för att den ger så härliga minne.

Minns även ett par pixiböcker rätt väl och det måste vara från unga år.

Kalendern

Jag har ju inte läst så mycket i höst, och inte bloggat heller egentligen (iaf om böcker). Jag följer dock ett gäng bokbloggar fortfarande och nu har Efter mig, floden skapat en adventskalender för bokbloggare (hittade den via Enligt O). Tänkte försöka hänga med så gott det går.

Kanske hamnar inte allt på rätt dag men ändå.

Vi har börjat läsa böcker via Ztory och har läst ett par Lassemaja-böcker. Det är helt perfekt när man är på resande fot – slippa ta med massa böcker.

Ikväll ville Simon inte läsa någon Lassemaja och jag tyckte jag skulle få välja. Grabbarna var lite tveksamma när jag valde Blåbärspatrullen (fårmysteriet). Tveksamheten gick över väldigt snabbt och när första var slut ansåg de att jag var tvungen att läsa en till. Jag höll med.

När även den (snömannen) var slut så bad Simon om att jag bara skulle läsa liiiiiite på nästa bok. Joel instämde och sa att det ju faktiskt är lördag idag och inte skoldag imorgon.

Så vi slog till på en till (sjörövarna) och sen tog jag bort paddan före de ens hann nämna att läsa en till (klockan var halv 10).

De två som finns kvar på paddan olästa lär läsas imorgon om jag känner dem rätt.

Har just strukturerat lite på Letton inför resan. Inser att det är väldigt många böcker på den nu och av dem så har jag glömt bort att jag köpt ett flertal av dem. Så jag behöver INTE köpa några fler böcker. Att jag sen har “rätt många” fysiska böcker som jag ska läsa här hemma det ignorerar jag just nu.

En stor nackdel med e-böcker (kanske den största) är att man så sällan tittar på omslaget vilket för mig gör att jag inte tänker så mycket på hur den ser ut eller vad den heter och vips så har jag många färre minneskrokar. Tur att jag bloggar om vad jag läser annars hade jag haft noll koll.

Har råkat köpa samma e-bok två gånger faktiskt. Lite synd att Adlibris inte har en varningsfunktion kan jag tycka.

Den här gången ska vi dessutom testa att ha reseböcker i e-format, blir spännande!