Den här gick verkligen inte att släppa (dvs trött idag). Jag var lite splittrad, både att jag hoppades på ett slut som knöt ihop säcken och ett slut som visar att det finns en fortsättning.

Nu händer det en hel del. Det är vardag kryddat med en del ovanliga händelser. Vad händer i oss när livet förändras så drastiskt? Intressant att få följa personer som gör olika insikter, där några mår bättre, andra sämre men för de flesta är det olika. Man börjar värdera andra saker.

Som alltid hade det varit smartare att prata mer om tankar, funderingar som alla istället går och bär på i tysthet.

Jag vill läsa mer om den här familjen och platsen.

Gick snabbt med denna. Igår kväll hade jag väldigt svårt att lägga den ifrån mig och till slut insåg jag att det bara var att läsa ut den.

Otroligt intressant tankeexperiment måste jag säga. Tankarna under läsningen snurrar på kring hur jag själv skulle göra och reagera.

Jag hade gärna hört mer om hösten vedermödor för den spolas förbi snabbt. Fattar varför men hade varit intressant.

Blir själv oerhört nojig över grannen som är 85, att han ska dö och hur det skulle gå då. Blir även väldigt nyfiken på samhället i stort. Vad händer där? Vilka problem och utmaningar brottas man med.

Det är otroligt mycket man tar för givet som för 150 år sen var helt otänkbart. Galet!

Kanske ska sluta läsa böcker och istället fixa en egen fristad snarast?

Första delen i en serie jag som Storytel gjorde reklam för (fattar inte att de mest promotar läskiga deckare för mig…). Kommer ge mig på andra delen direkt!

Den här boken tar en verkligen tillbaka 5,5 år även om det inte var riktigt så illa då. Det är ändå som att man hunnit glömma hur det var.

Livet som pågår oavsett läget i världen. I det lilla, i det stora och allt däremellan. Hur vissa tar saker på mer allvar än andra. Relationer. Till föräldrar, barn, grannar, syskon och så vidare.

Så sjukt avis på att ärva en gård en timme från stan bara. Med en fantastisk granne.

Åh vad härligt att få återvända till Solglittragården! Den här gången tänker jag en del på en kursare som faktiskt har typ så, en gård de köpt utanför Härnösand, med mark som gränsar till Ångermannaälven. Vilken dröm!

Här får vi återse hela gänget och även om minnet från förra delen är lite suddigt minns man snabbt de stora dragen. Uppskattar att få följa händelserna ur flera olika personers perspektiv och att få lägga ihop det själv ibland. Mycket fin blandning.

Egentligen inte supermycket handling men ändå finns ett klart driv för man vill få följa deras liv ännu mer. Sång, dans, födelsedagar, föräldraskapets utmaningar på flera sätt, människor som inte beter sig ok och ännu mer. Lider med de som väntar på en tid på BUP. Mest för att de har kvar insikten att BUP troligen inte hjälper, och även när man börjat där finns det massor med väntetid. Nåja. Livet.

Det känns som att det bäddar för en tredje del med tanke på en del saker som händer i slutet av boken. Hoppas!

Vet inte riktigt hur jag hittade den men jag är väldigt glad att jag gjorde det.

Livet blir sällan vad man planerar och här får vi se exempel på när det verkligen är så. Tufft. Fint att få följa flera personer i olika åldrar och med olika utmaningar och hur de kan stötta varandra och genom det i många fall även hjälper sig själva.

Lite av en dröm att få bo och leva på en vacker plats, och dela den med andra.

Det verkar vara första delen i en serie och jag ser verkligen fram emot att följa det här gänget mer. Kan tänka mig att andra än Nora blir huvudpersoner men jag misstänker (och hoppas?) att det ändå blir henne vi får följa mest.