Slumpad post: Ullkväll i långsam takt
English Swedish
| Prenumerera! | Kontrollpanel | Log in 
 

Genova, Lisa: Fortfarande Alice

| 2012-11-08, 16:49

Vilken fantastisk bok! Det var ett bra tag sen jag började på den, och andra böcker har fått förtur. Läste ju bland annat en annan bok om Alzheimer som oxå var bra.

Att jag inte fastnade i början beror nog på att Alice är en väldigt jobbfokuserad person och jag ogillar hur hon tjatar på sin ena dotter som valt att inte studera vidare.

Men sen när sjukdomen lyser igenom händer något. Ödmjukheten inför livet och vad som egentligen är viktigt. Älskar hur fint det beskrivs hur hon och den teaterälskande dottern hittar varandra mitt i sjukdomen.

Tårarna bara trillar sista delen av boken. Det är smärtsamt. Det är bra. Det är nyttigt.

Att det är skrivet ur Alice perspektiv är lysande. Hur hon sitter på möten och påpekar saker för första gången och blir nöjd inombords när de lyssnar och hon fortfarande är någon, hur hon på samma möte säger samma sak igen men tror det är första gången och bemöts på annat sätt och att det gör ont inombords.

Finns många scener jag kommer bära med mig. Och tårarna kommer när jag tänker på flera av dem.

Nackdelen med boken är att jag får lite åldersnoja faktiskt. På riktigt. Men oj så viktigt att faktiskt leva här och nu! En bok för alla som lever nära någon med Alzheimers sjukdom skulle jag vilja säga!



Larsson, Åsa: Till dess din vrede upphör

| 2009-10-04, 16:12

TillsDessDinVredeUpphörDen börjar otroligt spännande. Efter att ha läst några trögstartade böcker fångades jag på första sidan. Påminner om Kallentofts bok som jag läste, där den dödade svävar kvar på något sätt. Vet inte om jag gillar den effekten, kanske tillför den något kanske inte.

Av någon anledning såg jag Helena Bergström framför mig (inte passande för huvudrollen) men inser nu när jag kollar att det är Izabella Scorupco som spelar huvudrollen i Solstorm (inte bra film). Det störde lite får jag erkänna. Synd att jag inte kollade upp det tidigare.

Nåja det är underhållning och man vill läsa vidare. Den slutar på ett sätt som gör att man vill läsa nästa bok (som jag hoppas det skrivs på nu). Återigen är det dock lite trist att ha dåligt minne då det refereras till tidigare händelser. Borde finnas någon “Detta har hänt…” tycker jag!