Vi har flera gånger försökt få Joel att sitta vid datorn och spela något spel. Testat lite här och var på webben, och fem myror-PC-spel. Tyvärr har han inte fått till att flytta musen och sen klicka så det har blivit att han sitter och tittar på.
I lördags var jag och Joel på Farsta och gjorde lite ärenden. På Åhléns sprang vi på Kalle Kunskap på rea och jag köpte två stycken. Den ena för 1,5-3 år. Igår testade vi den. Alldeles suveränt. Det fiffiga är nämligen att det räcker oftast med att bara flytta musen – inget klickande! Joel var helnöjd och satt länge och drog nycklar, målade och lyssnade på sånger.
Idag ville han återigen spela och jag dividerade med mig själv hur bra det var före dagis, men pratade med Joel och sa att han fick spela om han lovade att inte bli arg/ledsen när vi skulle gå till dagis.
Det blir inget mer spel på morgonen på ett tag är allt jag säger.
Vad göra när man är hemma själv med barnen? Funderade lite igår och kom på att det var några saker vi behövde på IKEA så jag och Joel kom överens om att åka dit. När vi skulle klä på oss började han prata om matmannen, och om sin telefon som vi tyvärr inte hittade.
Vi kom dit strax före de öppnade och började med frukost (=mellis för oss). Perfekt dessutom då de har två lekhörn där barnen kan leka.
Efter leken begav vi oss ut i varuhuset och hittade det vi skulle före det var dax att åka hem. Joel gick hela besöket och Simon kanske hälften. Simon springer dock runt och är svår att hålla koll på så det är enklast att han sitter i vagnen. Joel är dock bra på att hjälpa till och hålla reda på honom.
Simon somnade fem minuter i bilen på väg hem från IKEA. Vi åt lunch och sen skulle han sova, men ville inte.
Två barn som i princip inte sovit något… ja det blir lite livligt. Simon slog Joel i huvet med någon sak och Joel blev såklart ledsen. Jag sa till Simon på skarpen att så får man minsann inte göra och bad honom säga förlåt.
Han började med att säga “Baja” och vifta med pekfingret mot Joel. Efter några försök till kommer det “tåt” från Simon varpå han går fram och ger Joel en kram. De stannar i kramen en stund och myser.
Torsdag och jag jobbar hemifrån. Under ett möte där jag mest lyssnade (delvis för att jag inte fick igång mikrofonen) passade jag på att pyssla lite. Fick nämligen en kopia färg av ljudkorten från logopeden. Skrev ut, klippte isär, laminerade och klippte isär igen.
Senaste dagarna har Joel vägrat att ha pyjamas på sig. Istället har han velat ha sina kläder på sig. Eftersom vi tycker det är dumt med onödiga fajter så får han göra det. Tyg som tyg?
Får se hur länge han väljer att sova i sina kläder.
Idag var det dax för mig och Joel att cykla till logopeden Åsa. Det var runt nollsträcket så tog på oss rätt mycket kläder.
Joel fann sig tillrätta i lokalen väldigt snabbt och började inventera leksakskorgen i väntrummet före Åsa hann komma ut och hälsa.
Hon presenterade sig och vi gick in på hennes rum. Hon började med att plocka fram en stor tygpåse med leksaker i, sen lekte hon och Joel. Hon frågade saker och lyssnade på honom. Under tiden fick jag fylla i ett papper som man i vanliga fall fyller i före besöket (hemma).
Sen var det dax att titta på bilder i en liten pärm. Joel fick beskriva vad det var på bilderna (tex apa som äter banan, tåg, potta, giraff). Det var svårt att sitta bredvid och inte säga något. Särskilt när hon missförstod honom…
Nåja, efter det fick Joel knalla runt och leka lite själv. Det hade han redan börjat med iofs eftersom han fick myror i benen efter en halvtimme på stolen. Hon berättade för mig vad hon reflekterade över och frågade lite. Hon tyckte vi skulle fokusera på vokalerna eftersom det mesta låter som a.
Joel fick komma tillbaka och titta på några inplastade kort. Åsa och Joel tittade på dem och gjorde ljud. Ibland gjorde Joel men oftast inte. Dock tittade han intresserat på Åsa. Åsa gav sen mig kopia på korten och gav tips på hur man kan leka med dem. Om två veckor ska vi tillbaka så nu får vi hårdträna!
Något som hela tiden förändras här hemma är vilken svtplay-favorit som barnen har. Just nu är det Hurra för Kalle som Joel vill se om och om igen, ofta samma avsnitt flera gånger i rad.
Kanske är det att favoriten Richard Scarry ligger bakom och alla figurerna är bekanta redan. Tyvärr har dock någon översättningsmiss gjorts för flera av namnen i serien är inte samma som i de böcker vi har läst.
Annars är det som vanligt alla roliga detaljer och figurer som tilltalar. Det är ofta Joel skrattar högt åt saker i programmet. Även Simon sitter som förhäxad.
Förra veckan på bvc så bestämdes att Joel skulle få remiss till Logoped. Carina varnade för att det brukar vara lång väntan så vi ställde in oss på att det blir typ vid årskiftet eller ännu senare.
Vid 4 idag ringde min mobil. Det var logopeden Åsa som fått ett sent återbud på torsdag morgon och samtidigt just fått remissen om Joel, så hon chansade.
Imorse när jag skulle packa ihop oss till dagis/jobb så var Joels ena sko helt borta. Var lite sen och blev sååååå irriterad på kaoset i hallen och i vardagsrummet. “Muttrade” ganska högt.
– “Inte var så arg på mig mamma” säger Joel med ledsen röst.
Jag fick givetvis förklara för honom att jag absolut inte var arg på honom utan på skon, som valt att försvinna just när vi behövde den. Han fick ta sina bamsetofflor helt enkelt.
Ikväll när jag kom hem från träningen så hade Joel inte somnat så jag gick upp och satte mig och pratade lite med honom.
Frågade om han ville att Siri (de verkar leka en del) skulle komma hem och leka någon dag.
– “Nä, Neo, vill det”, säger Joel glatt
– “Ah, då kan ju hans lillebror Milo följa med och leka med Simon”, säger jag.
Joel tittar finurligt på mig.
– “Neos mamma kan leka med mamma”, skrattar han.