Vi läste första, den om hamstrarna, och barnen gillade så vi slog till på en till. Frågan är om vi inte gillade den här lite mer.

Även den här gången störde jag mig på att det var x sa, y sa hela tiden. Men som någon sa om förra boken så är det ju en barnbok och då kan det vara därför som det är lite extra tydligt.

Åter igen en spännande bok, fast på ett annat sätt än den andra. Gillar att det dyker upp små vardagselement hela tiden. Hur vuxna är olika, hur barn och vuxna pratar och tänker.

Ska nog slå till på en till i serien att ha i sommar.

En av böckerna vi köpte på julbasaren i december. På Alfabeta testade vi lite olika kapitelböcker nämligen.

Eftersom barnen inte ville läsa några läskiga böcker tyckte vi den här kunde passa. Det gjorde den. Simon (4,5 år) brukar ibland klaga på kapitelböcker som är långa men inte den här gången. De ville hela tiden läsa fler kapitel på kvällarna.

Boken har många skojiga ingredienser, tokiga grannar, roliga händelser, husdjur och sen leker de detektiver vilket givetvis är uppskattat.

Jag kan störa mig på att det hela tiden står. Pappa sa, Tom sa, Pappa sa, Mamma sa och så vidare. Blir lite tjatigt när man läser. Men kanske är det så för den här typen av böcker som ändå är täckta för rätt nyblivna läsare?

Hade vi inte haft inköpsstopp hade nästa bok varit på väg 🙂