Vi läste boken för snart två år sen och när vi gått på Aladdin så fick vi ju blodad tand och jag bokade in lite olika kulturella händelser. Idag var det dags för första – Häxorna på Lilla Dramaten. Vädret var ju inte riiiiiktigt på vår sida men vi åkte i god tid och tog det lugnt (ovanligt lite trafik faktiskt). Hittade parkering tämligen snabbt och sen gick vi in snabbt eftersom det var svinkallt (minus 13).

Vuxna kvinnor fick alla ett par diskhandskar. Många undrade nog lite…

Lite mer än 1 timme och 30 minuter senare styrde vi kosan hemåt. Grymt fort gick det och jag är väääldigt imponerad över hur de fick ihop det hela. Många skratt och jag förstår att de valde att gå ut och säga att de rekommenderar den från 7 år istället för 5 som det var från början. När häxorna dök upp så insåg många av oss som fått handskar att det var dags att sätta på sig dem och det blev en rolig effekt när många i publiken räckte upp sina handskbeklädda händer och viftade när storhäxan frågade hur många häxor som var här. Simon sneglade lite skeptiskt på mig.

Gillade hur de använde hela scenen och även där vi satt för att få till vissa effekter. Gillade den verkligen! Barnen gillade oxå och vill nu gärna ha ett sånt här äventyr per månad.

Stora vänliga jätten, är ännu en i raden av Roalds böcker som vi läser. Och som vi gillar hans böcker. Den här är verkligen inget undantag.

Den här boken handlar om att ta ansvar tycker jag. Att se något hända och inte vända ryggen till utan faktiskt lägga manken till och fixa.

Hur Roald fick alla bokidéer förstår jag inte men även den här är överraskande. Det jag gillar bäst är jättens språk, som i brist på skola är aningens felaktigt. Felsägningarna är underbara. Blir sugen på att läsa den engelska versionen för att se hur det är där men jag tycker att översättaren har lyckats väldigt bra.

Vänniskomarelse, Ers Majonäs etc. Vi garvade lite titt som tätt. Vissa saker är dock endast stavfel och hörs tyvärr inte när man läser högt.

Nu har vi filmen som väntar på oss ikväll tror jag.

Provade Spökflickan som barnen inte ville vidare med men den här fick jag nästan inte sluta läsa. Lite svårt så här års är ju att komma i säng tillräckligt tidigt för att vi ska hinna läsa så den tog ett tag att komma igenom.

Förstår inte var Roald får allt ifrån. Sjukt imponerad av hans fantasi. Hur han inte låter vår värld begränsa de världar han själv bygger upp. Så många oväntande vändningar i hans böcker att man blir bortskämd.

Den här är mer äventyr än magisk som chokladfabriken där man verkligen vill vara med på plats och äta choklad. Wonka är en trevligare figur i den här boken. Rätt tydligt introvert 🙂

Adlibris, Cdon, Bokus

Ännu en bok av Roald. Den här blir nog en av mina favoriter faktiskt. Barnen (7,5 och 9) gillade enormt, precis som jag.

Beundrar fantasin hos den mannen. Så galet och konstigt men ändå så nära.

Älskar hur alla egenskaper är så förstärkta. Det blir så tydligt hur människor kan vara och känna (både stor som liten).

Älskar hur barnen i ettan porträtteras för det är väldigt igenkännande.

Adlibris, Bokus, Cdon, Rabén & Sjögren

Ännu en bok av Roald. Ännu en bok vi gillar skarpt.

Precis som i andra böcker är det barn i huvudrollen och ett barn som inte har det så lätt. Tycker det är lite tufft i början av Roalds böcker att läsa om dessa barn som far illa men gillar att det sen blir så fantasifulla äventyr och att det slutar bra. Det är många gånger barnen skrattar högt över saker som händer eller sägs. Snacka om fantasi.

Det här äventyret är bland det galnaste vi läst känns det som, iaf äventyrsmässigt. Ljuvliga medicinen som Jojje gjorde var knasigaste påhittet.

Nu tror jag vi får pausa dem en stund och sen läsa fler (tex SVJ, Matilda och Glashissen).

Vilken bok! Barnen älskade den.

En av de galnaste får jag nog säga. Barnen skrattade så de tjöt åt bilderna ibland, och ville gärna titta, peka och fnissa så fort det var bilder.

I början förfasade jag mig lite över vad huvudpersonen tog sig till men insåg att hela historien var så galen att det funkade. Det är ju inte en bok där barnen tror att de ska göra likadant.

Förstår inte var alla galna historier kommer ifrån hos Roald. Snacka om fantasi.

De vill helt klart rekommendera den åt andra!

Ännu en bok av favoriten Roal Dahl.

Älskar hur det alltid är så speciella personer med i Roalds böcker. Och sättet de löser problemen på är sällan det en själv skulle valt men det funkar.

Här tyckte barnen det var superhäftigt med baklängestext. Simon (7 år) ville gärna provläsa för att se om han kunde. Tyckte själv att det var en utmaning, särskilt om man ska ha flyt i läsningen. Så tur att det var korta delar.

Vi kommer läsa alla Roalds böcker kom vi överens om när vi tittade på baksidan och insåg att vi har många kvar!

Under sommarens röjning hittade jag den här filmen. Köpt för flera år sen men jag såg efter köpet att den inte hade svenskt tal så den hamnade i framtidshögen. Vi läste ju boken i början av sommaren så barnen (framför allt Simon) var laddad till tänderna och ville se den snarast så fort han fick reda på att den fanns.

Igår var det dags.

Som vanligt med filmer så följde den inte direkt boken utan var lite mer utmålande än boken och de delar som boken till stor del bestod av var väldigt korta.

Barnen uppskattade filmen väldigt mycket. Det var dock väldigt svårt att hinna med och läsa texten så ibland fick jag hitta på eller skippa helt enkelt.

Coolt gjorda figurer ska sägas.

Jag trodde jag hade läst den här men jag har inget minne alls av historien så jag hade nog inte det. Nu har jag det iaf. Vi tokgillar den!

Vilken härlig historia!

Gillar Roalds fantasi. Hur det är så galet. Hur någon kan bli en mus, och sen gilla det. Tänket, mindsetet i boken är verkligen intressant. Att man inte blickar bakåt och ältar utan ser framåt och löser problemen.

Att den sen är spännande är såklart ingen nackdel. Ser fram emot att beta av resten av Roalds böcker!

Vi har ju läst ett par andra böcker av Roald och gillat alla så vitt jag minns. Därför roligt att få läsa den här.

Kortfattat: Mycket uppskattad bok här.

Älskar hur djur och människor tecknas (både med ord och bild), hur egenskaper berättas om. De tre bönderna får man rätt fantasifulla bilder av i huvudet!

Barnen gillade bilderna och vid något tillfälle fick vi pausa läsningen för de ville kolla på bilderna.

Jag som själv älskar att lösa problem funderade lite på hur räven skulle lösa situationen de hamnat i. Pratade med barnen om det och det visade sig att åtminstone Joel (9 år) funderat över samma sak. Ska man kolla ur ett genusperspektiv så är det ju mest män som tar plats och som gör, men här stör det inte. Barnen könas inte så vitt jag minns så det kanske bara är tjejer 🙂

Vi ska nog beta oss igenom resten av Roalds böcker framöver. Barnen insåg att Glashissen finns (fortsättning på Kalle och chokladfabriken).

Adlibris, Bokus