Precis som tidigare turer till Säfsen så var lekrummet en uppskattad plats. Inte heller i år hann vi direkt sitta ner tillsammans vi vuxna någon längre stund.

Joel och Simon ville ibland smyga upp på övre våningen där konferensdelen finns. Kändes lite otillåtet för dem tror jag så de var väldigt lugna.

Eftersom vi i år åkte två månader tidigare till Säfsen så valde vi en stuga med bastu eftersom det kan vara ruskigt kallt. Det höll sig dock runt -8 grader vilket var perfekt.

En eftermiddag satte vi igång bastun och jag och barnen gick in och jag ville förklara att de inte fick röra bastuaggregatet.

– “Den där får ni absolut inte röra” förklarar jag.
– “Varför då” frågar Joel direkt.
– “Jo det är ungefär som en vanlig eldstad och alltså jättejättevarm” svarar jag.
– “Vem bor där?” frågar Joel då.
– “Va, vadå bor” undrar jag.
– “Ja vem bor i staden” förklarar Joel.

Slanten trillar ner och jag får förklara vad en eldstad är.

Simon hugger in när vi ska äta lunch en dag.

Annika ville äta med oss – som de flesta dagar och både Joel och Simon uppskattade sällskapet.

För mig och John blev barnen enklare 🙂