Tränings- och förkylningsteorin

När man börjar träna, blir man förkyld precis när det börjar kännas roligt att träna. Förkylningen varar tillräckligt länge för att man ska hinna tappa intresset för träningen.

Inte lika bra som Odjuret men mycket bra ändå. De målande beskrivningarna i boken gör att man mår riktigt illa… De båda författarna lyckas extremt bra med att sätta fokus på dagsaktuella problem i samhället och man är inte klar när man läst boken utan man tänker vidare.

Fredag-lördag var vi på konferens. Då vi behövde lite peppning så var den hemlige talaren en norrman vid namn Atle Johansen. Otroligt bra var han. Tror alla som lyssnade blev peppade faktiskt och kommar att då och då sträcka upp armarna i luften och vråla, “YEEEEEEEEEEEES, jag är en vardagshjälte!!”. På middagen hamnade han brevid mig och det var ett riktigt givande samtal om alla dessa möjliga och omöjliga relationer i livet. Vettig kille – och såklart gött att höra lite norska 🙂

Det här är ju en otroligt hypad bok som alla redan verkar ha läst. Endast min inneboende skepsis kunde dra ner förväntningarna på den. Nu visade det sig att den var riktigt bra faktiskt. Välskriven, bra tempo och ganska coola idéer. Det går inte upp mot en riktigt bra SF men jag dristar mig till att betygsätta den med fyra krypton av fem möjliga.

560 sidor och det hade inte gjort något om den varit längre. Alltså definitivt läsvärd. Kanske inte en bladvändare där det är så spännande att man knappt hinner läsa det som står för att man vill komma vidare, men den underliggande storyn som man anar gör att man vänder blad snabbt ändå. Jag kommer att stå i kö när hans nästa bok släpps i pocket, “Flickan som lekte med elden”.

Idag var det dags för vår första tisdagsträning med Skogsluffarna. Vår granne Tommy var tisdagsvärd och givetvis tog vi oss i kragen och knallade dit. Efter att ha varit där tre lördagar i rad (John har bara varit med en av gångerna) så börjar jag nu känna igen en hel del personer. Alla är otroligt trevliga! Tisdagsträning innebär att man först rör på sig och sen dusch och bastu för dem som vill och sen har värden fixat soppa och tilltugg – mycket gemytligt och trevligt 🙂 Själva träningen idag bestod i att gå vita banan från i lördags och plocka in kontrollerna. Göta Petter vilken dålig kondis jag har!

Nu har vi äntligen införskaffat en mediaspelare som kan användas till inspelning, TV-guide, CD/DVD och för att titta på film! Vi funderade länge på en Windows Mediacenter-dator där modeller har börjat poppa upp till höger och vänster, men tycker den verkar lite för mycket – vi behöver inte någon mer dator (speciellt inte kopplad till TV:n), och sen kostar de alldeles för mycket. Ett annat alternativ vore ett bättre TV-kort till datorn, men det är inte lika enkelt att använda. Istället blev det en Kiss DP-558:

• 200 GB hårddisk
• DVD/CD-läsare
• TV-kort
• Uppkopplad mot internet
• EPG (Elektronisk programguide)

Med den kan vi enkelt schemalägga inspelningar i programguiden (EPG), bara leta fram programmet och trycka på “record”. Man kan också göra det via en websida (t ex från jobbet) och även från mobiltelefonen! EPG möjliggör också att man kan hämta information om programmet man tittar på och är det en film kan man via TV:n slå upp information om den på IMDB! Det går också att koppla upp den mot andra datorer för att strömma musik, bilder och videos. Det finns även timeshift (pausa i ett TV-program), webradio m.m.

Jag var lite orolig att den skulle vara omständiga menyer, men det är väldigt enkelt och bra upplagt och de viktigaste funktioner kan kommas åt med en knapptryckning på fjärrkontrollen. Den är knäpptyst (till skillnad från vissa MCE-datorer vad jag har hört) och från stand-by startar den helt utan tidsåtgång.

Som en av de som i maj-juni la flest kommentarer så måste vi ju givetvis gratulera Sandra när hon fyller år!

Vi vill gratulera några födelesedagsbarn idag! Anna och Ingela. Hur gamla de blir har vi inte riktig koll på 😉 Vi önskar dem iaf en trevlig födelesedag och hoppas att de blir ordentligt firade!

En besvikelse. De andra två (“Små citroner gula” och “Inte enklare än så”) jag läst av Kajsa Ingemarsson var mycket bättre. Kände aldrig att den fångade mig riktigt 🙁 Trots det fanns det ändå något slags driv i den som gjorde att man ville läsa ut den.