Simon fick den här boken när han fyllde år. I flera veckor nu har det varit hans favoritbok. Vissa dagar är det svårt att räkna antalet gånger han kommer knallande med den i handen och vill att man ska läsa den. Nu kan han dessutom låta som en gris mycket tack vare den här boken 🙂

Att dra i flikarna har han inte bemästrat riktigt ännu men han jobbar på det.

Den verkar dock inte gå att få tag i för jag hittar den inte ens hos Egmont Kärnan.

Igår efter middagen så åkte jag och Joel iväg och handlade. När jag skulle sätta mig i bilen såg jag att där lag en mobiltelefon. Hmm… inte någon av våra. Efter en tankevända så insåg jag att det måste vara någon på Toyota. La den i väskan och glömde bort den tills idag på eftermiddagen.

Ringde Toyota och oj vad glada de blev för de hade letat så och trodde den var borta. En av killarna satte sig genast i bilen och kom och hämtade den.

Tycker jag borde få rabatt hos dem nästa gång!

Härom dagen när jag kom hem så hade John lärt Simon att skåla. Sitter Simon i sin stol och man säger skål till honom så tar han raskt upp sin mugg och räcker fram emot det man själv har.

Han kan göra det hur många gånger som helst men det blir våldsammare för varje gång dock.

Igår när vi lämnat Joel på dagis gick vi till busshållplatsen istället för hem. Det var dax för resan till Toyota i Haninge. Simon var ett mycket trevligt resesällskap, om än väldigt trött före bussbytet i Tyresö. Sista biten blev han lite rastlös men gick lätt att underhålla.

Hos Toyota underhöll han för fulla muggar och lockade fram flera skratt och kommentarer. På vägen hem somnade han som en stock. Sen åt vi lunch och lekte en stund. Sen sov han 2 h 40 minuter varpå klockan var dagishämtning och jag fick väcka honom.

När jag plockat upp nappen och matat klart Simon fick han burken igen. Då var det dax för melonskal.

Han fick dock bara ner två och hade tre så det var lite meckande och frustration.

Stoppar ner skeden för att få upp lite mat till Simon (som nyss haft burken själv och ätit själv). Något tar emot:

För att fira att jag tagit mig runt på Tjejvättern gjorde jag rabarberpaj. Eller jag och jag, numera finns det minst en person som vill hjälpa till.

För ett tag sen hittade jag en kniv på Bolagret som är helt perfekt till Joel, så nu får han skära vissa saker. Den passade t ex utmärkt till rabarber.

Givetvis hjälpte han till att göra smuldegen och jag behövde bara nämna att vi skulle vispa så hade han plockat fram elvispen och själva visparna, och försökte sätta dem på plats.

Först ville han inte äta pajen utan bara vaniljsås, men efter en stund slank pajen ner och han ville ha mer.

Nu är det längesen vi gjorde tröjor med Teletubbies på och jag insåg att tröjorna jag köpt snart är för små för Joel. Det var bara att sätta fart. Frågade Joel om han ville ha en tröja med Bamse på, men icke. Han ville ha grävmaskiner och gräsklippare. Så vi samlade ihop lite bilder och skrev ut och strök på.

Simon fick Katten Jansson på framsidan och Bamse m flera på ryggen.

Nu har de nya favorittröjor!

Så fort jag dricker kaffe så kommer Simon. Han älskar att få skeden och att smaka på kaffet (eller kanske är det sockret och mjölken som lockar?).

Gäller att dricka fort annars blir det blött och kladdigt.

Joel pysslar nu minst en sväng varje dag. För ett tag sen fick han ett limstift att ha själv. Oj vad det lektes, men oj vad det klibbade. Han insåg det själv och tvättade händerna på eget initiativ.

Roligt att se hans uppfinningsrikdom. Behöver jag säga att limstiftet var slut efter första dagen?