Sedan ett år tillbaka har vi använt en backupstrategi som funkar riktigt bra för oss. Vi använder Norton Ghost som backar upp hela disken i den stationära datorn.

Fördelen med detta är att man inte behöver välja vad som ska backas upp och skulle hela disken rasa, eller om man t ex skulle få virus, är det bara att läsa tillbaka backupen på en tom disk.

Det finns några nackdelar också men vi har löst dessa på lite olika sätt.

1. Backupen blir lika stor som disken. Vi har löst detta genom att inte ha så stor disk! Jag köpte en SSD-disk på 120 GB, men i gengäld har vi en nätverkshårddisk på  1 TB där t ex filmer, bilder och musik arkiveras. Dessa backas dock inte upp med ghost.
2. Det behövs en separat disk att lagra allt på. Vi har en 320 GB USB-disk kopplad till nätverkshårddisken.

Backupstrategin ser ut såhär

1. En gång i månaden görs automatiskt en full backup av hårddisken i den stationära datorn.
2. Två gånger i veckan görs automatiskt en inkrementell backup – d v s backup av allt som ändrats sen senaste backupen.
3. Två fulla backuper ska alltid finnas, men när den tredje skapas raderas den första o s v.

Som jag nämnde görs inte backup på bilder på detta sätt, det skulle ta för mycket plats att arkivera på den stationära datorn.

1. Vi har senaste årets bilder på den stationära datorn (som då innefattas i backupen med ghost).
2. Vi synkroniserar senaste årets bilder  till nätverkshårddisken (automatiskt).
3. Varje år flyttar vi det gamla årets bilder på nätverkshårddisken (utan synk).
4. Några gånger om året görs även backup av bilder till DVD.

På så sätt har vi senaste årets bilder på den lokala (ganska lilla) disken i den stationära datorn, men en “backup” på nätverkshårddisken. Vi har gamla års bilder på nätverkshårddisken och backup på DVD.