Visar sidor från året .
Sue | 2011-09-19, 18:33
På Joels kalas hade vi leken sätta knorr på grisen. Jag tror på enkla lösningar så det blev häftmassa och garn.
På kalaset i lördags var det samma lek så jag tror Joel blev lite inspirerad hemma.
Helt plötsligt ville han nämligen ha “tuggummi” till garnen. Jag förstod ganska snabbt vad det var han ville ha och det fick han såklart.
Först ville han leka leken med mig och vi satte knorrarna på en låtsasgris på väggen. En stund senare hade han samlat ihop alla.
Sue | 2011-09-19, 15:00
Barnen har varit lite ledsna vid dagislämning ett tag nu och måndag (som är min lämningsdag) är alltid lite värre. Joel gick finfint idag men när jag skulle gå ifrån Simon så tittade han ledsen på mig och kröp upp i min famn.
– “Nej, mamma, inte gå” säger han med hjärtskärande röst.
– “Vet du vad Simon? Ska vi ta en snurrkram? Det gjorde jag och Joel en gång när han var lite ledsen och sen gick det bra” säger jag med varm röst och klappar lite på honom.
Så jag ställer mig upp och lyfter upp Simon och kramar honom så mycket det går och snurrar ett par varv. Ger honom en puss och ställer ner honom på golvet och säger lite bävande hej då. Men Simon har hajat och säger glatt hej då och vinkar samtidigt som han springer bort mot en duplolåda.
Sue | 2011-09-19, 12:46
I helgen kom Tilda över och lekte lite.
Första timmen var det fokus på paddor. Det är nästan skrämmande så snabbt de fattar hur det hänger samman i olika spel.
Sue | 2011-09-19, 10:09
Förra veckan släppte Rabén & Sjögren en hög med appar och vi fick testa två varav detta är den ena. Dagspöket är en bilderboksapp där man kan välja att få boken uppläst och då bläddra själv eller automatiskt, eller läsa själv.
Barnen gillar den. Simon har dock svårt att sitta och lyssna bara utan han bläddrar gärna vidare när han känner för det. Oklart om han hänger med i historien alls. Fast tänker jag efter så gör han på samma sätt med vanliga böcker, så beteendet följer med till detta format. Gillar att texten får vara kvar även om man valt uppläsning eftersom det blir en vana i att se text.
Själva storyn kan jag inte uttala mig om för jag har inte lyssnat till hela, men det jag hört gillar jag.
Jag kan dock tycka att 55 kr är ganska dyrt. Tveksamt om jag skulle köpa faktiskt.
Sue | 2011-09-18, 22:14
Vi har en hel del barnappar på paddorna. Just den här “vann” vi på pappas appar facebook-sida i fredags.
Den har gått hela helgen kan jag säga. Mest Simon som verkar vara den störste spelfanatikern i familjen.
Själva spelet går ut på att fatta snabba beslut om saker och vad man ska göra med dem. Tåg åker förbi på en räls och det börjar i långsamt tempo där man får poäng genom att samla guldmynt. Genom att klicka på varje lok får man ett mynt tex. Sen kommer det ballonger i olika former som ska dras till ett till formen matchande hål. För varje nivå tillkommer fler saker. Roligast är bajskorven som pruttar när man klickar på den tycker barnen.
Även som vuxen är det faktiskt rätt underhållande en stund även om man snabbt tröttnar på ljudet.
Lyx med två paddor så barnen kan “tävla” mot varandra, eller snarare inte slå varandra för att de båda vill spela.
Här finns mer info om den.
Pappas appar är förresten en fantastisk guldgruva för den som vill få lite koll på barnappar till paddor.
Sue | 2011-09-18, 21:21
Idag hade Stockholms brandstationer öppet hus mellan 11 och 15. Efter lunch packade jag och sönerna in oss i bilen och åkte till Hökarängens brandstation. Regeln som barnen nogsamt informerades om var att om de inte lyssnade på mig så skulle vi åka hem direkt. Hittade en parkering väldigt nära och Simon som var rätt trött satte sig i vagnen (enkelvagn). Joel var uppvarvad och väldigt nyfiken. Han sprang runt och tittade, pekade och skrattade. Simon satt och surade i vagnen.
Två gånger när Joel undrade över något så hänvisade jag till några av brandmännen på plats och de förklarade villigt. Andra gången så undrade Joel om en av bilarna och brandmannen började ganska ingående förklara vad deras kemiska container användes till. Efter en stund hejdade han sig och insåg att det var en fyraåring som lyssnade, tittade på mig och sa att det är ju lite svårt att förklara. Jotack, jag vet 🙂
Efter kanske 10 minuter så ville Joel gå uppför en trappa. Simon vägrade lämna vagnen. Jag sa att vi kunde gå runt. Joel fortsatte gå uppför och lyssnade således inte på mig. Hämtade honom och han vägrade gå. Lyfte Simon för att sätta Joel under honom varpå Simon får tokspel och vrålar och ålar och lyckas skalla Joel. Vi åkte hem ganska extremt kort därefter.

Sue | 2011-09-18, 21:17
Jag har faktiskt sytt klart fyra par byxor till grabbarna. Dock går det apdåligt med att frilägga bilderna så bloggposter om dem kommer när John är frisk nog att visa mig (eller göra åt mig…). Ville bara säga att jag faktiskt syr lite av de tyger jag köper!
Sue | 2011-09-18, 21:05
Idag kom Joel springande och var kissenödig när jag just satt och kissade. Strax blev det hans tur.
– “Mamma, varför sitter du ner och kissar?” frågar Joel.
– “För att jag är flicka och flickor har inte snopp som pojkar”, försöker jag förklara.
– “Men varför då?”, undrar Joel.
– “Vet faktiskt inte varför det är så” säger jag.
– “Du måste fråga de som byggt oss” föreslår Joel då.
Jag skrattar lite inombords men hinner inte säga något.
– “Jag tror de har byggt oss av kokosnötter” berättar Joel som nu kissat färdigt och försvinner iväg babblandes om kokosnötter.
Sue | 2011-09-17, 20:40
Efter premiären på knatteskutt hade vi en timme till vi skulle vara på kalas hos grannen Alfred. Joel packade själv in paketet.
Mest uppskattat på hela kalaset var att ballongerna svävade (de hade hittat helium i en ballonaffär). Joel blev sminkad till tiger och gillade det massor. Det var lekar, presentöppning, lek och fiskdamm och givetvis fika.
Det avslutades med en skattjakt som storebröderna stod för och Joel högg genast åt sig en spade och hängde med. Han gillade piratpengarna som de hittade massor för det var ju choklad!

Sue | 2011-09-17, 20:29
Joel har kommit in i en period då han ofta ropar på oss och undrar något. Ibland utspelar sig dock följande.
– “Mamma” ropar Joel.
– “Ja, vad är det”, brukar jag svara.
– “Ingenting”, svarar en fnissande Joel.
Så går det en kort stund.
– “Mamma”, ropar Joel igen.
– “Nä” brukar jag svara den här gången.
– “Mamma”, envisas Joel.
– “Ja, vad är det då?” frågar jag då.
– “Ingenting” skrattar Joel högt.
Roligt att kunna glädja honom 🙂