Idag stack vi till kaninparken på eftermiddagen och på hemvägen hände nästan samma sak som förra gången. Den här gången fick Joel syn på en grusbil som åkte mot Skarpa by-skolan. Han ville springa dit men jag sa att han kunde ta cykeln och cykla lite i förväg. Jag och Simon kom en minut senare bara då jag hunnit sätta Simon i cykelsitsen.

Men när vi kom dit såg vi varken lastbil eller Joel. Funderade lite och kom på att de ju håller på vid våra garage oxå och han kanske menat det. Kom dit och ingen där. Cyklade förbi hemma (vi har ju sagt att man ska gå hem och man tappar bort varandra) men ingen där. Finns två vägar förbi grusplanen där lastbilen var så jag tänkte att vi cyklar tillbaka och kollar. Vi hann dock bara till utkanten av vårt område då vi mötte Joel. Han såg lite upprörd ut och berättade att lastbilen åkt iväg och han följt efter upp till vanliga cykelvägen och då hade han ramlat. Just i det läget måste vi ha cyklat förbi och missat honom. Han hade skrapat handen och magen lite och var rätt ledsen. Jag hade med plåster som vi satte på och först ville han åka tillbaka men ångrade sig rätt snabbt. Vi åkte hem och myste istället.

Det är bra att vi rört oss mycket runt omkring vårt område så att han lärt sig hitta för jag misstänker att det kommer repriser.