Jag höll på att packa till helgens aktivitet och grabbarna i familjen satt vid varsin dator och spelade minecraft (lyx att alla tre nu kan spela ihop!). Sen läste vi ett kapitel Harry Potter (vi räknade dessutom ut att det typ är 198 kapitel totalt sett och vi har endast 25 kvar – plus epilog).

Barnen la sig, Sanna kom och drack en kopp te.

Sen kom jag på det. Vi glömde träningen! Jag tänker att jag nog kör lite själv en stund, och sen kör vi tillsammans imorgon bitti.

Simon med sin avfyrare i handen.

Simon fick när han fyllde år och sen dess har det varit den mest populära leksaken. Beyblade – snurror typ. Plus en tv-serie där de har kamper med sina snurror. De har namn såklart och barnen har full koll på vad de olika heter.

De kör med dem inne, de kör med dem ute. Simon har haft med till förskolan för att visa och idag hade hans kompis från förskolan som kom hit och lekte med sig sin “pegasus”.

Alltsom oftast har han “avfyraren” (eller vad de kallas) i handen och de låter rätt mycket när de snurrar överallt. Men kul att de gillar annat än spel på dator/ipad.

Vi är trötta nu. Det märks på humöret på kvällarna.

Simon är den som orkar sämst (såklart) och ofta går över trötthetsgränsen på kvällarna. Inte alltid vi orkar bita ihop heller så det blir lite tjafs/bråk titt som tätt. Längtar till lite längre ledighet!

Barnen har mer och mer hängt vid datorerna i hobbyrummet. Vi har tänkt att det är trevligt istället för att de ska sitta på sina rum. Men så för någon vecka sen tänkte vi om. John började surfa runt för att hitta lämpliga datorer. Vi hade redan två skärmar som bara stod.

Så i måndags kväll när barnen somnat slog vi till på cdon.com. Idag kom de!

Snacka om att det var två taggade barn, och det var bara att fixa. Simon hade någon teori om att det var bäst att John gjorde det eftersom han jobbade med sånt hela dagarna. Så givetvis fixade jag en av dem bara för att jag kan.

Två nöjda killar som spelade minecraft innan läggning (de valde tom bort Harry Potter till förmån för det).

Det gjorde ont när nålarna jobbade och det var ömt (är ömt fortfarande på vissa ställen) men vilken skillnad. De gjorde nytta!

Man vänjer sig vid smärta. Nu inser jag vid flera tillfällen att det inte gör ont, men jag förväntar mig att det ska göra ont. Enormt skönt. Dels för att jag inte har så ont (känns ju fortfarande lite) dels för att jag vet att jag kan få hjälp. Dock är jag peppad att göra övningar nu!

Vill du oxå få resultat? Kontakta Robin!

Både igår och idag kom vi på just när vi skulle lägga oss och läsa att vi inte gjort träningen. Så vi gjorde det då. Direkt utan diskussion. Simon fick spela.

10 minuter går rätt fort faktiskt. Känns lite bra sen oxå att få fylla i det där formuläret.

Idag kom det ett mejl från min kontaktperson på mammas bank med titeln “Återbetalning skatt”. Hon sa att deras administration fått tillbaka pengarna från Skatteverket men att eftersom mammas konto var avslutat så bad hon dem sätta in pengarna på samma som när kontot avslutades. Hon ville veta om pengarna kommit in.

De hade kommit in kunde jag direkt svara, så fick jag en förklaring på det jag var lite imponerad av.

Joel behöver lästräna i sommar och vi har pratat om 10 minuter per dag. I helgen pratade vi om att han ska få någon belöning i slutet av sommaren. Så dök det här med naprapaten upp, och jag insåg att jag inte gjort dagliga övningar. Det är så TRÅKIGT ju. Precis som Joel känner med läsningen. Att traggla saker är sällan roligt.

Så när jag gjort ett “schema” för lästräningen så gjorde jag om det lite åt mig. Så nu har vi bestämt att vi kör tillsammans. Han läser högt för mig när jag gör övningar! Ikväll körde vi första vändan. Det gick förvånansvärt fort. Funderar på vad min belöning ska bli. Kanske en frisk kropp?

Har känt nacken en del sista tiden och i helgen kom det höftonda tillbaka lite. Inte som tidigare i våras men ändå. Kollade om Robin hade några tider och idag fanns den en klockan fem så jag bokade den.

Cyklade dit och mindes förra besöket då han inte nålade utan tryckte och det hade gett väldigt bra resultat (precis som nålning oxå men det är inte lika läskigt).

Berättade lite var jag kände och fick visa rörligheten sen lägga mig på rygg. Han kände i nacken. Sen kom frågan.

– Har jag nålat här förut?

Det hade han inte. Så han nålade i nacken, först ena sidan plus att han satte två vid höften. Sen när det släppte massor så passade han på och tag även andra sidan.

Man kan sammanfatta det med att det kändes, mer än andra gånger och att jag nu är helt färdig. Ska krypa till sängs alldeles strax.

Vi har i snart fem år haft gymkort, men senaste tiden (=åren) har vi varit dåliga på att nyttja det. Idag var jag där, fast hos naprapaten.

På väg hem så kom jag på att jag kunde passa på att frysa korten över sommaren så får vi se om det blir bättre med besök i höst.

– Jag skulle vilja frysa mitt och makens kort, sa jag.
– Ja då tar jag personnummer så kollar vi säger hen, slår in personummer och ser att vi har tillsvidarekort.
– Man kan tyvärr bara frysa 36-månaderskort, säger hen.
– Ja men då tar jag och säger upp korten istället, svarar jag.
– Ja men kan vi frysa dem, säger hen leende.
– Öh, säger jag och tittar på hen.
– Ja om alternativet är att säga upp så kan vi självklart frysa korten, svarar hen.

Så det är lite makt hos användaren. Funderar dock på om jag skulle sagt upp dem istället, bara därför att.