Min fina postcykel har ett slanglås. För ett tag sen strulade det lite. John fixade.

Idag skulle jag svänga förbi Kulturhuset och hämta nycklar till kanoter (scoutpaddling på lördag). När jag skulle låsa upp och cykla hem kärvade låset. Gick verkligen inte att få upp. En kille som satt bredvid erbjöd sig att testa, lyckades inte.

(Samtidigt som detta pågår ringde en klassförälder och undrade om jag hade sett hans barn som skulle ha gått från after school vid 5 och ännu inte var hemma. Ringde Joel som sagt hej då tidigt till honom och inte visste något. En stund senare när jag gett upp messade han att han fått tag i barnet. )

Ringde John som sa att det var en låsolja som stod hemma. Gick mot ica för att kolla om de hade. Då kom en buss. Ångrade mig och hoppade på den. Kom hem och hämtade låsolja. Länge till buss tillbaka så jag gick (en dryg km). Lite ont i ryggen just nu så rätt sur eftersom listan över saker att fixa var rätt lång (Raffe stod för ett antal punkter)

Kommer fram och sprejar i. Kärvar fortfarande. Chattar John och den ska såklart funka direkt. GAAAHH!! Bryter nästan ihop.

Vill ju inte lämna cykeln där. John föreslår att jag ska sticka hem och hämta fler lås. GAAAHHH!!

Så jag testar att ha ena handen på styret och lyfta bakdäcket (där den är låst). Småtungt men funkar. Spanar runt mig lite då jag känner mig som en cykeltjuv då jag knallar iväg. Fick pausa och byta sida ett gäng gånger men tog mig till slut hem.

Kan högtidligt lova att jag ALDRIG mer kommer använda det låset. När vi har fått upp det vill säga. Och jag kommer att låsa fast cykeln alltid för det var lite väl enkelt att knalla iväg med den låst.