Skippade den när den kom mest för att jag har så mycket böcker hemma som jag vill läsa. Men så slank den ner som e-bok vid något tillfälle.

I veckan åkte jag en del kollektivt och så kom en ny version av Aldiko som håller koll på mina e-böcker på telefonen. Kollade runt och hittade den. Började läsa och sen gick det nästan inte att sluta.

Igår gick jag och la mig vid 10 för att jag var så sanslöst trött. Ville dock ändå läsa en stund. Halv 1 hade jag läst ut den.

Vilket driv! Vilken historia. Gillar blandningen mellan nutid och dåtid och längtar verkligen till nästa bok då man det händer lite bra saker i Rebeckas liv.

Den finns som pocket nu.

min historia. Hade lånat den som e-bok av en kompis ifall jag skulle läsa ut mina medhavda böcker (excess) och bara råkade börja läsa.

Fastnade.

Jag har inte haft koll på Zlatan, inte alls. Vilken kille! Vilken fajter.

Otroligt vilken resa han har gjort och som jag får följa med på i boken. Vilken inblick han ger i spelet bakom. Transfers, taktiken, pressen ja allt som man inte riktigt fattar.

Han visar sidor av ödmjukhet som man inte sett via media. Roligt att det under tiden jag läser boken spelas en landskamp på Friends Arena där Zlatan gör fyra mål!

Språket är sådär, lite störigt i början men jag antar att David Lagercrantz velat få det till Zlatanspråk och det gör ju faktiskt att det känns lite mer äkta.

Men inte för alla pengar i världen skulle jag vilja ha deras liv. Faktiskt.

Glad att jag läst den och kan definitivt rekommendera den.

Finns även som inbunden och storpocket.

Ännu en bok av paret “Kepler” som inte går att släppa. Började torsdag kväll (sent) och hade läst ut på lördag lunch. Gick. Inte. Att. Släppa.

Korta kapitel, ur lite olika personers perspektiv och en grundhistoria från tidigare böcker. Tempot är högt och man försöker lägga pusslet. Vissa bitar går fint att lägga andra tillkommer först i epilogen.

Redan under de första sidorna går pulsen upp och man läser med någon slags skräckblandad förtjusning. Ibland vill jag nästan bläddra förbi vissa delar för jag är så rädd att det ska bli hemskt. Ibland blir det inte det, ibland… Det är ett par stycken som stryker med i boken ska sägas, precis som i tidigare böcker.

Absolut sista sidan är intressant. Kommer det fler böcker? På vilket sätt i såna fall? Ja frågorna hopar sig. Jag vill iaf ha fler böcker och de öppnar upp för någon slags fortsättning ändå.

Jag hör Fredriks röst när jag läser. Hur han betonar på sitt eget sätt och sätter knorr på språket. Kan tänka mig att den här boken är kanon som ljudbok.

En samling noveller som alla är på temat här och nu, typ.

Jag satt på tunnelbanan när jag läste om 4-åringen som förlorar sin morfar, men skriven ur morfars perspektiv på deras relation. Ögonen fylldes av tårar över hans insikter och förmåga av att njuta först på äldre dar.

Fredrik lyckas gång på gång sätta fingret på många av de saker vi sysselsätter oss med i väntan på att livet faktiskt ska börja, det riktiga livet och inte det vi lever just nu.

Det börjar så bra varje gång men så fastnar skrattet lite i halsen när man inser det tragiska i just den novellen. Många av nutidens stressmoment tas upp på olika sätt och det är en nyttig tankeställare man får sig.

Enligt O har skrivit jättebra om boken.

Oj, jag var fast från första sidan. Trots att jag gått och lagt mig alldeles för sent så har jag ändå läst minst en halvtimme varje kväll. Läste ut den i soffan mellan barnen när de tittade på Bolibompa.

Det känns som att paret “Kepler” nu har landat i en skön berättarstil. Första var så våldsam, andra var så osannolik på något sätt, den här har ett lagom tempo och lagom grafiskt våld (eller så kanske jag återigen väljer att inte fokusera på det för när jag tänker tillbaka på boken så är den rätt våldsam).

Det är korta kapitel och ganska högt tempo och man funderar hit och dit för att komma på lösningen, men jag lyckas faktiskt inte. Tror inte ens jag tänkte tanken. Gillar att Joonas liv vävs in mer och mer och att slutdelen ägnas helt åt det och jag tänker vara först i kö att läsa nästa bok. Även om jag förstår att jag samtidigt kommer att fasa för det som händer.

För fasar gör man här, hela tiden nästan. Spänningen som byggs upp är läskig och det händer inte alltid något så som läsare är man helt utelämnad på något sätt. Ovetande, utan kontroll.

Gillar att det blir flera klimax i boken, för att sen lugna ner sig en period innan nästa.

Tredje boken. Bara sveptes med och så var den slut. En riktigt cliffhanger på slutet så nu sitter jag här och funderar på om jag ska titta i fjärde boken för att se hur det gick. Tror dock det lutar åt att jag läser något annat emellan och suger på den karamellen ett tag till.

Det är så lätt att läsa, underhållande och spännande. Gillar sååå att det finns en historia som flyter genom böckerna för det ger så mycket mervärde.

Gillar att man får inblick i lite olika områden i varje bok och kan tänka mig att Mari gör MYCKET forskning för att få koll på saker och ting.

Den här gången kan man luska ut en del själv vilket jag gillar även om man inte får ihop alla pusselbitarna på egen hand.

En annan sak jag gillar är att texten när det händer läskiga (läs blodiga) saker inte är så grafisk. Visst får jag upp otäcka bilder men jag kan själv välja hur otäcka de är, Mari serverar grunden så får jag själv avgöra resten. Skönt!

Jag tror dock det är bra att inte läsa alla på rak arm för då kan man nog lätt tröttna på formen. Variation förnöjer! Så nu får vi se vad som lockar mest i den olästa bokhögen.

Min andra bok på kort tid av Mari och jag ångrar att jag inte tog med trean på semestern. Otroligt skönt att läsa flera böcker i samma serie på kort tid för jag minns faktiskt lite av den längre historien 🙂

Här är det faktiskt mycket den historien som är intressant, även om båda böckerna har haft väldigt spännande handling. Marie väver samman dessa båda på ett mycket skickligt sätt.

Återigen en bladvändare, svår att lägga ifrån sig så den blev inte långvarig.

Den här gången var jag segare med att räkna ut vem som var skyldig…

Måste nog beställa del 4 snart, och kanske 5, 6, 7 oxå och varför då inte 8 och 9 🙂 Härligt att ha allt detta framför sig!!

Min första av Mari och det lär bli fler. Dels för att jag gillade Maris sätt att skriva men oxå för att det fanns oavslutade saker som jag hoppas får en fortsättning i nästa bok.

Mycket spännande bok! Gillade att jag som läsare faktiskt har en chans att gissa vem som är skyldig och för en gångs skulle lyckades jag 🙂

Imponeras av hur hon lyckas introducera personer på kort tid och få mig att känna dem, bara för att sen rycka bort dem. Skönt oxå att hon inte frossar i otäcka detaljer utan fokuserar på stämningen.

Härligt att ha 8 böcker kvar att läsa! Måste nog beställa andra delen snarast.

Vilken bra bok! Har njutit av den som man njuter av en god karamell. Gillar hur han viker av från huvudämnet och smyger in någon rolig detalj eller historia för att sen knyta ihop säcken som sig bör. Han skriver lättläst och på ett sätt som gör att jag hela tiden vill läsa vidare – som i en deckare, men ändå inte.

Robert berättar öppet om sitt liv och det är otroligt roligt att få lite inblick i hur det går till “bakom kulisserna”, samtidigt som han även visar att det finns en riktig människa bakom alla figurer. Det är nästan som att man sitter på ett fik och Robert berättar. Han kan verkligen berätta och jag önskar verkligen att boken inte var slut.

Jag blir ändå lite sorgsen av hur han missat sin familj eftersom han är arbetsnarkoman, men inser oxå att han är en annan typ än jag och för hans bästa så har han gjort rätt som prioriterat jobbet antar jag. Beundrar hans fru som hanterat barn och annat med familjen och gett honom den frihet han verkar ha haft, och behövt. Han har ju inte ett vanligt 8-5 jobb kan man ju lugnt säga.

Såg förresten “Berg flyttar in” med honom under tiden jag läste och det var kul att känna igen vissa händelser han refererade till och även veta mer än som kom fram där.

Deras första bok var riktigt våldsam, den här grottar inte in sig lika mycket i såna detaljer även om det händer en hel del otäckheter i boken. Eller kanske har jag bara valt att inte fokusera på såna detaljer för de känns inte så viktiga? Viktigt är istället persongalleriet och den röda tråden, och givetvis även tempot och stämningen.

Det är många personer och trådar som knyts samman och man funderar över hur det ska lösa sig, eller kopplas ihop. När man har en fjärdedel kvar av boken undrar man hur det ska kunna ta så många sidor att “få slut” på boken, men det öppnar sig hela tiden fler delar och det knyts ihop på ett snyggt sätt. Det tar slut, men ändå inte på något sätt. Precis som det är i verkligheten.

Gillar att det inte bara är huvudpersonerna man kommer nära utan även personer med väldigt små roller blir levande. Nu hamnar dessutom Joona lite mer i fokus vilket är trevligt. Han känns mer sympatisk än många andra huvudpersoner i den här typen av böcker. Skönt! Är dessutom lite spännande med hans bakgrund som jag misstänker kommer att få mer fokus i kommande böcker.

Se till att ha gott om tid om du ska läsa den här boken, för du kommer inte att vilja släppa den och det är över 560 sidor man ska ta sig igenom. När jag nu efteråt tänker igenom boken känns det som att det hänt hur mycket som helst. Den är verkligen händelseintensiv!

Jag längtar redan till nästa bok i serien:)