Före vi stack till pulkabacken gjorde vi bulldeg. Det gick sådär med tålamod och sånt. Men det blev en deg till slut. När vi sen kom hem från backen så kom Jessica på besök en sväng och provade mössa (som jag nu inser att jag glömde fota). Vi fikade på lite varm choklad och barnen visade henne allt möjligt.

Sen skulle vi fixa med bullarna. Eftersom det nu var tre barn (Elvira hängde med från pulkabacken) så uppstod viss trängsel och lite diskussioner om vem som skulle göra vad (mer än vanligt). Så till slut gjorde jag det själv. Vissa delar var de med på.

Bullarna blev som vanligt goda och jag åt några innan jag somnade i soffan när barnen kollade på Scooby Doo.

Idag styrde jag kosan till Bromma tidigt på morgonen för att flyga ner till Lund till en av våra kunder. Förundras alltid över hur många det är som är ute och åker både bil och flyg så tidigt på morgonen (flyget gick 07:00).

Kundbesöket gick bra – tiden bara flög iväg. Sen hade jag synkat med Sandra som faktiskt hade en lucka på två timmar mellan jobb och kvällsmöte så hon kom och hämtade upp mig i sin fantastiska smurfbil och så handlade vi lite fika och åkte hem till henne och babblade skit och åt gott.

Bokade taxi via en app som jag laddade ner (grymt smidigt) och sitter nu på Sturup och väntar på att flyget ska ta mig hem till Stockholm.

Första helgen i maj kom äntligen Aida på besök hos oss för första gången. Per hänger ju här lite då och då men nu har Aida fått uppehållstillstånd och flyttat till Sverige. Barnen var spända och som vanligt blev de lite sena pga lite omvägar i Skarpnäck.

Barnen älskade. De gav ett par kepsar till dem och de visade Aida runt i huset – även om de inte kunde prata så mycket med varandra.

Det var inte så lugnt och stilla kan man säga men när de så somnat hann vi prata om allt mellan himmel och jord.

Barnens kusiner är på ingång. Deras tåg skulle komma 13:50 och John höll koll på om tåget skulle vara i tid eller inte. En halvtimme före tåget skulle komma tog han bilen in till centralen. Väl där står det att tåget är 1 timme och 10 minuter sent och det verkar bero på den branden de hade problem med i går, i Gnesta. Detta kan väl inte bara dyka upp när de kommer till Gnesta utan borde ha förutsetts?? God lust att be SJ betala parkeringsavgiften.

Själv är jag hemma med barnen som typ fem gånger i minuten frågar “När kommer Daniel och Johannes?”.

Snacka om att öronen (och jag) blir lite trötta.

Den här veckan och nästa har vi en kollega från Sri Lanka på besök i vårt projekt och igår bjöd vi hem honom på middag.

Mycket trevligt och intressanta diskussioner.  Barnen uppförde sig finfint med tanke på att de faktiskt inte alls kan prata med Prasad och vi mestadels pratade engelska hela kvällen.

De roade sig med att bubbla med sugrör och bygga lååååånga sugrör. så långa så man var tvungen att stå upp och dricka ur dem. Prasad saknade nog mest sina egna barn hemma då han har en son i Joels ålder.

Ja, det var minsann helt fantastiskt skönt att solen sken. Från en klarblå himmel. Fåglarna kvittrade. Det droppade från taken.

Våren är på väg!!!

Utöver det hade vi Anna, Tyra och Olle på spontan förmiddagsfika och lunch, lekte ute i de smältande snöhögarna och jag tog en sväng till Farsta Centrum med Jennie.

En bra dag helt enkelt.

Idag stannade Niklas och Lena förbi och fikade. Joel hade önskat att vi skulle baka en chokladkaka så vi svängde ihop en kladdkaka efter lunch.

Jag mätte upp smöret och hällde sen i det men resten fixade barnen. Jag rörde inte elvispen, inte äggen inga mått. Jag tog faktiskt inte ens fram ingredienserna.

Precis när kladdkakan var klar ringde det på dörren. Två timmar senare åkte de vidare och då hade de fått höra både det ena och det andra (precis som vi) och även sett hur man öppnar kokosnötter.

Idag körde vi igång med Familjens dag 2013. Vi inledde med att testa Huddingehallens bassänger. Vi har tyvärr inte helt ensamma om det men det blev ändå många turer i vattenrutschkanan. Simon gillade från första stund medan Joel behövde lite övertygning först. Sen ville båda åka i knä vända efter vända.

Härligt att se att badtakterna sitter i från Lanzarote.

På vägen dit kräktes Simon men det hanterades mycket smidigt med kräkskål i bilen och en busshållplats där vi kunde tömma den. Sen gick det utan problem. Lunch på McD på hemvägen.

En timme senare ringde Annika och Anders med föräldrar på dörren för ett antal timmars lek. Jösses vad barnen lekte. De minsta tog en stund att mjuka upp men sen var det svårt att skilja dem åt. Härligt!

Jag tror Anders och Simon tog fram alla bilar/fordon som fanns att hitta. Men de var väl uppställda och således väldigt lätta att plocka undan.

Förra söndagen hade vi besök av en dagisfamilj. Äldsta dottern har varit här ett flertal gånger men nu bjöd vi in hela familjen – vi var och fikade hos dem för någon vecka sen.

Pappa Oskar har fått sin skiva Grammisnominerad! Rätt coolt tycker vi och lyssnar på den titt som tätt.

Barnen lekte och lekte och vi vuxna lyckades konversera en hel del – trots fem barn i varierande åldrar mellan 1,5 och 5,5.

Igår var vi hemma hela dagen och donade. Gjorde lite julgodis, klädde granen och lekte.

När det nästan började mörkna fick vi tummen ur och gick ut. Passande nog hade grannen lånat hem en snöslunga för att röja snö på sin baksida. Snacka om underhållning.

Dagiskompisen Havanna dök upp (ringde först så klart) och lekte med grabbarna ett tag. Avslutade med middag – med två spindelmän och en tredje med spindelmannentröja.

Jag och John meckade med legobord och slog in paket till typ midnatt, men skönt att ha det gjort.