Blev så glad när jag såg att det kommit en ny del om Fjällnäs!

Inte det minsta besviken efter att ha nästan sträckläst den på ett par dagar.

Underbar miljö. Fina människor. Verkliga problem. Intressanta relationer.

Det enda som slår mig rätt hårt under läsningen är att jag inte kan identifiera mig åldersmässigt med huvudpersonen (typ 27) utan hennes föräldrar som är runt 50. Lite överraskande intressant tanke.

Uppskattar att få följa flera olika åldrar och livssituationer och de utmaningar som kan följa med dessa.

Ser redan fram emot nästa del!

Andra delen och den är bra men lite mer transportsträcka på något sätt.

Uppskattar att man får följa dåtid och nutid. Det utspelar sig 1972 och hon är på väg att fylla 40 år. Kan inte låta bli att dra paralleller med min mamma som fyllde 40 år 1973 och jag föddes 1,5 år senare. Var det så samhället var då? För kvinnor? Ja, troligen.

Jag hoppas verkligen att det blir fler böcker i serien för jag uppskattar dem. Älskar miljön. Uppskattar det eftertänksamma, alla funderingar som vi läsare får ta del av. Att livet inte alltid följer den normala mallen. Viktigt att kunna visa på det.

Sen vill jag såklart ha släktgården!

Älskar att det skrivs om människor som inte är 20-någonting och som möter sitt livs stora kärlek. Här är det lite åt andra hållet. Snart 50 som funderar på skilsmässa. Älskar det!

Nu vill jag nästan flytta till fjällen! Älskar hur hela processen i Helena beskrivs. Måendets berg- och dalbana. Hur hon reflekterar över det som varit och det som finns framför. Hur hon ser detaljer i andras liv och funderar på dessa.

Relationer i mängd vilket jag tycker är mycket värdefullt att få ta del av. Högt och lågt, enklare och svårare. Livet helt enkelt.

Ser att det kommer en fristående fortsättning och den kommer jag absolut att läsa. Även andra böcker av Karin.