Älskar att det skrivs om människor som inte är 20-någonting och som möter sitt livs stora kärlek. Här är det lite åt andra hållet. Snart 50 som funderar på skilsmässa. Älskar det!

Nu vill jag nästan flytta till fjällen! Älskar hur hela processen i Helena beskrivs. Måendets berg- och dalbana. Hur hon reflekterar över det som varit och det som finns framför. Hur hon ser detaljer i andras liv och funderar på dessa.

Relationer i mängd vilket jag tycker är mycket värdefullt att få ta del av. Högt och lågt, enklare och svårare. Livet helt enkelt.

Ser att det kommer en fristående fortsättning och den kommer jag absolut att läsa. Även andra böcker av Karin.

Tänk att de besökte Bollnäs i boken. Och körde runt på massa småvägar i Dalarna och Hälsingland.

Skönt med en bok som inte bara handlar om yngre som blir kära, som har livet framför sig utan som här. 40+ och livet pågår för fullt på olika sätt.

Låter så härligt med en buss att köra runt med.

Lyfter viktiga funderingar om relationer, vänskap och föräldraskap. Hade gärna sett hur sonens mående fått ta mer plats. Viktigt att som förälder kunna förstå och stötta.

Ser att det kommer en del till i vår! Hurra!!

Sista delen och det märktes att jag läste de andra tre direkt efter varandra för nu kom jag inte riktigt ihåg de olika personerna.

Den var lättläst och jag fick känslan av att det bara var en transportsträcka för att avsluta serien. Kanske var så jag kände med läsningen.

Fast jag vill verkligen inte att det ska ta slut här! Jag skulle gärna läsa mer om gården och vad som händer framöver.

Att läsa såna här böcker med fina miljöer på landet får mig ju inte att vilja flytta från stan mindre kan vi väl säga.

Varför sluta när man kan läsa all tre på raken. Den här hade mer romantik i sig, inte lika mycket strul och mer roliga tvister.

Eftersom det är en kvartett så ser jag verkligen fram emot nästa bok för att knyta ihop säcken.

Älskar miljön de målar upp och de olika personerna som finns med.

Fint om att bo på landsbygden med både fördelar och en del nackdelar eller utmaningar.

Gick direkt till denna efter första boken. Skönt att ha alla personer i närminnet typ.

Den här känns lite som en transportsträcka. Det blir aldrig riktig kärlek utan de bara har massa tankar hela tiden. Så kan sakna känslan av att de till slut landar i en relation (mer än sista sidan tror jag).

Kanske är det för att jag känner mig långt ifrån huvudpersonen i den här boken 🙂

Gillar dock miljön och personerna och när den här var slut gav jag mig direkt på trean.

Har sett julboken i serien (nr 3) och vill läsa så tog tag i att läsa första!

Gillar! Finns en del trådar jag inte håller med om och tidsperspektiv jag inte får ihop men det gör ärligt inget. Älskar att de är på en gård, att det är djur, att det finns framtidsdrömmar, kärlek och allt sånt.

Olika generationer dessutom som ger insikt i att allt kanske inte alltid är så lätt att förstå varandra över generationerna.

Ser fram emot att läsa mer om hästgården!

Ytterligare en bok från något event.

Började och kände först att detta skulle bli lite segt. Döm om min förvåning när jag sen nästan inte kan lägga ifrån mig boken.

Inga snaskiga detaljer, ganska direkt på många sätt, nära och rakt. Hade jag beskrivit storyn hade man lätt kunnat tänka att det skulle bli lite fånig men det blir den inte. Den ger flera perspektiv och några av sidorhistorierna tillför väldigt mycket.

Klart läsvärd!

Ytterligare en bok jag köpt/fått på något event under våren. Började lite segt, lite för många namn för min hjärna (måste lära mig att ta lite anteckningar tror jag). Sen växte den och nu när det är två dagar sen jag läste ut den funderar jag fortfarande över den, eller kanske snarare så väckte den en del tankar hos mig.

Ett gäng äldre kvinnor som samlas på en ö i solen. De var tydligen vänner på gymnasiet och har sen levt sina liv både nära och långt bort.

Alla bär sin historia, sina hemligheter och tankar. Hur var det egentligen när de var unga? Kände de varandra på riktigt? Känner de varandra på riktigt nu? När är livet över? Vågar man prova nytt? Vad är egentligen viktigt?

Har haft en usel lässommar, verkligen usel. Inte känt mig sugen på att läsa. Börjat på någon, och sen typ glömt bort att jag börjat. Så tog jag tag i det och började med denna. Lät som att den kunde passa. Tyckte först att den var sådär. Noll igenkänning.

Så fastnade jag och vips hade jag läst ut den.

Igenkänning på vissa delar men inte så många. Det gjorde dock inte något utan det blev en intressant väv att följa och reflektera över. Valen vi gör (är vissa ens val?) och de konsekvenser de kan få, i både ett och två led.

Fick på något event under våren och kände för att läsa en inbunden bok. Hade inte läst baksidan så det var lite smålurigt att lista ut vad den handlade om egentligen i början.

Eftersom vi lever nära en person som till viss del påminner om huvudpersonen så kändes det ibland lite konstigt med vissa reaktioner. Sen insåg jag att vi står ändå utanför och är tämligen accepterande. Många är inte det. Och vi ser det inte heller inifrån.

Så lite av en ögonöppnare kanske det ändå blev? Världen är inte alltid så accepterande tyvärr.