Slumpad post: Tomaterna
English Swedish
| Prenumerera! | Kontrollpanel | Log in 
 

Som när Joel blev storebror

| 2010-11-30, 22:56

Tänk när Joel var 588 dagar så blev han storebror. Idag 30 november är Simon 588 dagar.

Galet vad fort tiden har gått, samtidigt som det känns väldigt längesen.



Hästar pratar inte

| 2010-11-29, 22:11

I helgen när faster Anna var här stod vi nära Joel som var i full gång och lekte. Anna berättade om en någon med en häst som hade sagt något och då hör vi:

– “Hästar kan inte prata!” från Joel.
– “Nä det har du helt rätt i, det var hon som hade hästen som pratade” förklarade någon av oss.

Joel verkade nöjd med svaret. Inte en sekund upphörde han med sitt donande (troligen duplo/lego).



Förhandling

| 2010-11-24, 20:52

Idag när vi satt vid middagsbordet ville Joel ha några duploleksaker som stod längre bort på köksbordet bredvid sig. Jag sa nej eftersom jag tycker det blir så trångt (jag sitter bredvid)och han blev lite ledsen. Så jag funderade en kort stund.

– “Vet du vad Joel, du får välja en av dem och ställa bredvid dig.” sa jag glatt
– “Två mamma”, svarade Joel snabbt och höll upp två fingrar.

Jag skrattade och gick givetvis med på två saker 🙂



Båda spelar

| 2010-11-22, 22:35

Härom dagen när Joel tröttna på datorspelet fick Simon testa. Visserligen så viftar han mest runt med musen men han lyckades med överraskande många saker.

Idag ville Joel spela och jag sa att då fick de allt turas om. Joel började och spelade en stund medans jag röjde sysaker. Efter ett tag tyckte jag det var Simons tur. Joel höll inte alls med men lät sig övertygas. Efter en extremt kort stund tyckte Joel att det var hans tur igen. Simon fick dock spela lite till och sen bytte de.

När det sen var dags att byta igen blev Joel tokledsen, men jag sa att så är det. Simon tog över musen, men efter en väldigt kort stund då Joel storgråtit hela tiden så sköt han över den till Joel och klappade lite på honom.



Mer rollspel

| 2010-11-15, 20:01

Idag skulle Joel prompt vara mormor när vi lekte efter middagen. Simon fick vara Cia, jag farmor och John morfar.

Nåde den som kallade honom för Joel istället för mormor, då fick man arga blicken och lite grymtande till svar.



Dagge Mask

| 2010-11-11, 22:20

Hurra för Kalle har varit en favorit i snart två månader tror jag och nu har Joel börjat leka rollspel med figurerna ur serien. Han själv är givetvis Kalle, Simon är Katti och jag har fått äran att vara Dagge Mask. Han pratar om Sysselstad och andra figurer i serien.

Framför allt vill han dock bli kallad för Kalle. Säger man Joel så muttrar han om att han ju är Kalle i Sysstelstad. När han är uppe i leken så ropar han verkligen på Dagge Mask när han vill att jag ska komma. Rolig kille!



Uppfinner

| 2010-11-10, 21:48

Helt plötsligt går Joel runt och uppfinner. Frågar man vad han gör så uppfinner han något. Jag undrar om de pratar om uppfinningar på dagis eller om det är något han sett på tv.



Kom smygande

| 2010-11-05, 22:12

Jag lydde såklart Joel och hämtade datorn och han läste bok efter bok. Ibland gick han förbi mig för att hämta nya böcker.

Efter en stund kom han smygande utan böcker och kröp upp brevid mig. Han såg väldigt trött ut så jag frågade om han ville ligga på insidan på min arm. Det ville han. Fem minuter senare sov han.

Chattade till John som kom upp och så tittade vi på Joel sådär som föräldrar gör på sina barn. Sen flyttade vi över honom till hans egna säng. Får se om (när?) han dyker upp i vår säng inatt.



Order från sonen

| 2010-11-05, 20:13

Ikväll läste jag som vanligt för Joel när han skulle sova. Efter att vi läst klart senaste numret av Bamse och skulle säga gonatt så hann Joel före.

– “Mamma, gå och hämta din datorn nu, och sätt dig i Simons säng” säger Joel uppfodrande.

Det var såklart bara att lyda så nu sitter jag här igen 🙂



En cykelkram

| 2010-11-04, 22:37

Idag när jag lämnade Joel (Simon fick hänga med hem igen för andra dagen i rad då han har feber) och skulle säga hej då så cyklade han runt på en trehjuling och jag ropade på honom. Han kom cyklande ganska direkt och jag sa att jag ju måste ha en hejdå-kram.

– “En cykelkram”, fnissade Joel och pussade mig glatt.

Det är så skönt att han trivs och är enkel att lämna.