Slumpad post: Jag mötte Plura
English Swedish
| Prenumerera! | Kontrollpanel | Log in 
 

En filur

| 2012-08-16, 11:55

Idag när vi skulle till tandläkaren så ville Simon låsa upp ytterdörren. Han lyckadas alltid försöka öppna först och då går det inte att vrida låsvredet. Man måste dra in dörren och sne inte ta ner handtaget. Jag gick inte hjälpa till och Simon blev mer och mer frustrerad. Tandläkartiden närmade sig dessutom.

Helt plötsligt ringde det på dörren. Jag drog in dörren och bad Simon vrida låset och då gick det. Utanför stod en mycket glad Joel. Han skrattade och sa att han gått ut bakvägen.

Snacka om att han lurade mig 🙂



Tandläkarbesök

| 2012-08-16, 10:54

Förskolan har planeringsdagar torsdag och fredag denna vecka så idag när jag är hemma med barnen så hade vi bokat in tandläkarbesök. Förra året var ju Simon lite tveksam så i år hade jag peppat och tränat gapning med honom.

Joel hoppade upp i stolen först och gapade stort. Tandläkaren tittade och skrapade. Finfina tänder tyckte han och sen var det klart. Så var det Simons tur, han hade ju sett hur Joel gjorde och härmade. Gapade mycket stort och fint. Tandläkaren tittade lite extra på framtänderna för Simon har några gånger dunkat i dem, men sa att det såg bra ut.

De fick som vanligt välja något i skåpet och det blev en bil var. Sen kramade de Staffan hej då och tackade för besöket.

På hemvägen stannade vi till på konsum så att de fick varsin glass. De berättade glatt för alla de mötte att de varit hos tandläkaren Staffan. Världens bästa tandläkare enligt Joel.



Detaljer

| 2012-08-14, 22:31

Joel är väldigt bra på att lägga till detaljer ibland. I söndags var Cia på middag och mitt under middagen säger Joel “Vilket fint halsband du har på dig Cia”. Jag själv, som är usel på att se sånt, tittar till och självklart hänger där ett fint halsband runt Cias hals.

Han har andra gånger påpekat att någon har en fin tröja eller fin frisyr.



En kort vecka

| 2012-08-13, 16:26

Dagislämningen gick idag, mot förmodan, alldeles strålande. Kramkalas med personalen och det kändes verkligen bra.

Joel berättar för pedagogerna att det blir en kort vecka för vi ska åka till Lanzarote sen.

Nja, om tre månader åker vi fick jag berätta men jag misstänker att det kommer pratas och planeras en del inför resan.



Kassler och fläsk

| 2012-08-12, 22:28

Barnen är extremt pratiga och ordförråden enorma känns det som. Ibland blir det dock lite fel och som vuxen kan det ibland vara extremt svårt att hålla sig för skratt.

Ofta glömmer man snabbt det roliga de sagt men från senaste dagarna är det två felsägningar som jag inte kunnat släppa.

När vi pratade om träning häromdagen så nämnde vi Flex där vi tränar, varpå Simon skulle säga det oxå. Han byter dock ofta plats på ks så det blev fläsk istället. Både jag och John höll på att storkna.

Joel hittade slangen med punka på och ville testa att laga det hela och då pratade han om boken där man fixar en punka och då råkar han säga att det var kassler som fixade punkan, inte Castor. Återigen hade vi extremt svårt att inte skratta. Man vill ju verkligen inte skratta åt dem.



Tusentals

| 2012-08-11, 15:05

Vid lunchen idag ville Simon att vi skulle tända levande ljus. Vi tände ett antal ljus och frågade Simon hur många. Tusentals fick vi till svar. Vi bad honom räkna och då kom han fram till fyra stycken.

Vi bad Joel kontrollräkna och han kom fram till fem. Simon räknade om.

– “Ett, två, tre, fyra, tusentals” säger Simon med ett busigt leende.

Vi garvade kan jag säga, men berömde även Joel för att han räknat rätt.



Inte samma väg

| 2012-08-10, 23:34

Idag kom Anna, Tyra och Olle på oplanerat besök. Mycket trevligt och spontant!

Efter lunch och fika begav vi oss på Simons uppmaning/önskemål/krav till Kaninparken. Där badade våra barn men inte några andra (och vi förstår varför för det var kallt) och cyklade runt ett tag.

Joel och Simon cyklade, övriga gick dit. På hemvägen ville Olle nyttja vagnen och Tyra fick åka på Annas rygg. Vi tog en liten annan väg för att komma direkt till deras bil som stod parkerad vid snickerifirman ovanför oss.

Joel cyklade i förväg och helt plötsligt såg jag honom inte längre. Hade två möjliga vägar han kunde tagit och tänkte att vi gör enligt plan och ser om han förstått var bilen står och tagit sig dit. Den vägen är en vanlig väg med viss lastbilstrafik så vi la i en extra växel och Tyra fick åka på mina axlar och Anna tog vagnen.

Vi kom fram till bilen och ingen Joel syntes. Jag och Simon satte fart ner till oss och samtidigt som vi såg huset såg vi oxå Joel komma rullande. Han undrade var vi tagit vägen. Jag förklarade vilken väg vi tagit och han hade mycket riktigt tagit den andra, via dagis.

Jag höll mig föredömligt lugn hela tiden, men kände mig mycket lättad när han kom cyklande. Berömde honom för att han cyklat hem – vilket jag sa att man ska göra om man tappar bort varandra.



Bygga lego

| 2012-08-09, 19:40

Helt plötsligt har Joels legointresse vuxit enormt. Han har lekt mycket hos en granne som är drygt ett år äldre och som har massor med lego, så det är inte så konstigt.

Idag när vi var iväg och hämtade pass så gick vi in på BR-leksaker och de fick varsin liten legogrej. Simon är inte alls intresserad av att bygga än så det fick jag göra (inte mig emot) men Joel lyckades med hela bygget utan minsta hjälp från mig.

Har sett att det finns legodelar som är programmerbara så man kan bygga robotar. Ser vart vi är på väg 🙂



Jag får nytt

| 2012-08-08, 22:45

Senast dagarna så har Joel jobbat på sin önskelista. Ikväll när vi röjde lite i barnrummet.

– “Hur ska ni göra med alla leksaker när ni har varsitt rum sen i framtiden, vem får ha vad?” frågar jag.
– “Simon får allt” svarar Simon snabbt.
– “Va, vad ska du ha då Joel” frågar jag.
– “Jag får ju nytt när jag fyller år” förklarar Joel.

Kommande minutrar så försökte jag få Joel att förstå att han faktiskt inte får allt han önskar sig och det säger han att han förstår, men jag vet inte jag.



Joggingtur

| 2012-08-06, 22:55

Idag var det dax för en lite löprunda kände jag. Frågade Joel om han ville hänga med. Självklart! Tanken var att ta en runda med Joel och sen komma hem och låta Simon hänga med på en kortare.

Men se minsann Simon ville absolut med så det var bara att testa. Faktiskt gick det helt ok. Rätt mycket intervall kan man säga, och lite förklaring för Simon att vi faktiskt inte skulle stanna och leka i kaninparken för nu var det jag som var ute och sprang och de som fick följa med. Han köpte resonemanget och sprang vidare på sin springcykel.

Det lär blir fler turer men jag tror jag föredrar ett barn i taget faktiskt.