Vi började läsa (eller vi hann förresten läsa första kapitlet redan igår). Idag höll Simon koll på klockan. Brukar säga att jag läser till klockan 8. Han räknade ut att varje kapitel tog ungefär 3 minuter att läsa.

Väldigt spännande den här gången! Pusselbitarna börjar falla på plats nu.

Givetvis kunde vi inte sluta läsa. När det var 10 sidor kvar var klockan 19:50 och jag frågade om de orkade läsa ut hela. Självklart! (trots att Joel kände sig hängig så orkade han).

Prick 20:00 var den utläst och jag är rätt övertygad om att jag nog kan locka upp dem imorgon bitti om jag lockar med att jag kan börja läsa fjärde boken.

Imponerande hur Jo kan skriva så enkelt men ändå så målande.

Del 2 och vi var laddade till tänderna. Började läsa innan påsk och blev lite fundersam över att det i e-boken var endast 44 sidor men fysiska boken var över 100 sidor. Tänkte att det stod fel i min surfplatta så snacka om att vi kände oss snuvade när boken faktiskt slutade på sid 44. Vi funderade lite och insåg att varje uppslag i den fysiska versionen blev en sida i e-boken. Så två kvällar fick vi underhållning av denna.

Mycket spännande och lite överraskande. Finns en hel del ledtrådar som dyker upp, eller kanske snarare pusselbitar? Så hjärnan funderar på hur allt hänger samman.

Imorgon blir det nästa del!

Återigen två böcker i en. Vi började läsa den här i höstas men sen kom andra böcker emellan, som barnen var mer sugna på. De tyckte den här var lite seg.

Så frågade jag Simon om han ville läsa den när Joel var borta och det ville han. Simon älskar att lyssna på alla typer av böcker numera. Så igår klämde vi halva andra delen av ormgropen och ikväll rymningen.

Det är otroligt intressant skildring av den tiden. Särskilt diskussionen rektorn har på en skola med en lärare. Galet! Läskigt blir det dock oxå eftersom den tid vi lever i nu har lite känningar av samma anda. Att vi är olika. Att alla inte är värda lika mycket.

Här börjar en del dagdrömmar dyka upp och det är lite lätt förvirrande varje gång. Simon undrade en gång var de var någonstans, och då dagdrömde hon om St Petersburg.

Sjukt viktig bok!

Simon (7 år) gillar ju fotboll så jag köpte den här på rean. Nu passade vi på att läsa den när det var bara han och jag.

Gillar att det är mycket dialog i boken. Det gör den väldigt levande och nära. Som att man hör barnen mer än bara ser dem.

Själva storyn visar att barn i den åldern inte har full koll 🙂 Att till exempel godis kan uppta hjärnan rätt mycket.

Första delen av fyra och jag slog till på bokrean. Inte riktigt samma tempo som en del andra böcker och texten upplever jag som lite mer målande eller segdragen (fast på ett bra sätt). Ibland var det nästan så att barnen blev otåliga fast jag tror att det låg mer hos mig än hos barnen.

Det var med nöd och näppe jag fick sluta läsa igår och idag var det inte tal om annat än att läsa ut boken. Egentligen händer det inte så jättemycket i den här boken utan man misstänker att det bygger upp för kommande böcker.

Har redan köpt resterande delar som e-böcker…

Vår andra bok om Nelly och den här var så spännande att vi läste ut den samma kväll som vi började.

Gillar verkligen Nelly och de mysterier hon råkar ut för. Den här gången är det tillsammans med sin lärare från akademin. Budskapet jag läser in är att man som ung faktiskt kan se saker ur andra perspektiv och ibland vara klokare än vuxna.

Barnen tyckte den var jättebra! Vi lär läsa fler böcker om Nelly gissar jag.

Köpte på bokrean och igår började vi läsa den. Idag efter frukost läste vi ut den.

Barnen älskade den! Full pott för båda och de vill vääääldigt gärna läsas fler böcker om Puzzel, och gärna ha en egen hund oxå.

Gillar hur boken skrivs delvis ur hundens perspektiv men även neutralt ut de andras perspektiv. Att de sen tar upp en allvarligt fråga, smuggelhundar, tycker jag är toppen! Skönt dock att det gick bra med Puzzel och att hon inte hade några sjukdomar (det kunde vi ju lätt räkna ut eftersom vi visste att det finns fler böcker om Puzzel).

Ännu en bok som inte fokuserar på spänning utan mer kompisskap. Även om barnen tycker den var spännande.

Den beskriver väldigt bra hur det kan kännas att vara 8-9 år. Minns själv många av tankarna som barn. Hur jobbigt det kan vara när vänskap strular. Hur man agerar på ett sätt i en situation och sen inser att det kanske inte var så bra och hur man sen kan vända det rätt igen efter att ha våndats.

Så skönt när Kakan har en så klok farfar!

Det som underhåller barnen bäst är helt klart den pinsamma pappan som två gånger lyckas få den att vrida sig av skratt. Kanske för att de känner någon som påminner om honom?

Joel (8,5) gav efter halva 2/5 men när det var slut så fick den 10/10 (pappan var med i en scen på slutet).
Simon (7 år) gav 20/20, men han ger alla böcker full pott eftersom han älskar att lyssna på böcker.

Ganska ovanlig bok för oss inser jag. Vi brukar mer läsa om äventyr och den här handlar om relationer. Jättekul att kunna stanna upp och fråga barnen om det vi läser, hur de uppfattar det, om de själva känt som huvudpersonen, hur de själva skulle agera etc. Inte för att de alltid är så sugna på att prata men iaf.

Hög igenkänningsfaktor för min del. En resa bakåt i tiden till mellanstadiet då man funderade på det där med att vara ihop med någon och bästisar. Njuter lite av att inte vara där längre.

Köper hela historien förutom en sak. De går i fyran idag, de ringer till varandras hemtelefoner. Vet inte men jag tror inte att barn idag ringer, eller att man har hemtelefoner. Kan ha fel iofs. Gissar mer på att de chattar och använder andra sociala medier som jag inte hört talas om.

Vill verkligen läsa fler såna här böcker för barnen. Joel (8,5 år) gav 3 av 5 och Simon (7 år) gav 5/5. De hade lite svårare att säga exakt vad de gillade med boken. Jag är dock övertygad om att det är otroligt nyttigt att läsa om, och prata om, känslor!

Har hört om den, och sett den men först på årets bokrea slog jag till. Köpte lite olika böcker så vi kan testa olika serier och typer.

Den här gick hem kan jag lova. Två busgrabbar som gör lite väl elaka bus kan jag tycka men de går såklart hem hos barnen. Sen har boken en roligt twist som gör att vi absolut kommer läsa kommande böcker.

Snacka om fantasi när de gjort denna. På ett ställe får man vifta på bladen för att det ska se ut som film. Simon gillade detta enormt mycket.

Joel (8,5 år) 9/10 för den var så galen och rolig.

Simon (7 år) 10/10 för den var bäst.

Jag tycker den är underhållande och jag gilla hur sidorna ser olika ut och att det är mycket bilder.