Allt som oftast när man sitter och matar Simon vill han stoppa in nappen i munnen. Det är inte för att han är mätt, utan bara för att han måste.

Håller man maten lite framför honom så tar han tillslut ut nappen, tar en tugga, för att sedan stoppa in nappen igen. Att ta nappen ifrån honom är inte att tänka på…

Vi började ju testa lite smakportioner med Simon för ett tag sen men han har inte riktigt hajat det där med mat än och vi har väl inte varit så duktiga heller utan det har blivit någon gång per vecka. Nu ska jag börja jobba om 1,5 månad så det är hög tid.

Vi kan dock räkna med hjälp från Joel har vi märkt.

I helgen vaktade vi råttor till några grannar som ska sälja sitt hus och skulle ha visning. Joel blev helt till sig när han såg dem och skulle visa massa leksaker för dem, läsa för dem osv.

Vi passade oxå på att prova att mata dem med potatis. Mycket spännande!

Joel har blivit allt mer rörlig och det gäller även vid matbordet. När man matar honom vill han gärna pilla på maten och sedan smeta in den i ansiktet, på bordet, kasta den på golvet eller spruta den på mig…

Här har han just intagit supé av kyckling i morot och äppelkompott.

Jag har lärt Joel att göra “prutt-ljud” med munnen. Oklart varför men det är väldigt komiskt och han har nu börjat få kläm på hur det går till.

Idag insåg jag mitt misstag när jag satt och matade honom och han gjorde “prutt-ljud” med munnen full så att det sprutade mat över både mig och allt runt omkring oss. Jaja, man lär sig väl av sina misstag…

När man matar små barn ska man tydligen inte hindra dem från att slabba och leka med maten. Detta är något jag har valt att ta på största allvar! Här har Joel intagit en lätt lunch som sen, förutom i en ganska stor cirkel runt munnen, bl a återfanns bakom öronen och på ögonbrynen.