Sue | 2022-09-29, 20:46
Hörde mycket om den när den kom och ville läsa. Sen glömde jag lite bort tills jag köpte den åt barnen på någon rea. De har ju slutat läsa typ så den blev liggande.
Så behövde jag och Simon en ny bok att högläsa och jag fick syn på denna.
Ett riktigt tankeexperiment kan man säga. En komet ska krascha med jorden och alla kommer dö. Hur är det att leva sista tiden? Vad har man för tankar som sjuk? Som tonåring?
Välskriven och ett lagom driv. Inte så att man slukar den utan man läser och reflekterar.
Vi gillade!
Sue | 2021-06-12, 11:30
Gränslandet dyker upp och jag älskar hur man därifrån får se viktiga händelser som driver historien framåt, utan att faktiskt läsa om dem direkt. Det är en intressant utveckling i tredje boken och det gäller att hänga med i svängarna. Roligt att vara två som kan prata om vad man läst och vilka tankar man har om vad som hände eller man tror kommer hända.
Det är sjukt spännande i stora delar av boken och om inte jag hade varit så trött på kvällarna hade vi nog legat och läst till midnatt många gånger. Vi hann i all fall läsa klart förra helgen.
Underbart att den utspelar sig i Bergslagen, i Sverige. Hitte-på-ort men närliggande orter finns då det ligger nog inte superlångt från Skinnskatteberg där jag bodde ett år.
Lite trist att det är slut nu för historien tar långt ifrån faktiskt.
Sue | 2021-05-13, 16:52
Vi pausade ingenting utan drog igång med andra boken direkt. Igår kräktes Simon stora delar av dagen så alla chanser jag hade till paus låg vi och läste för att han skulle ha något att tänka på. Idag klämde vi sista kapitlet (och började på sista boken i trilogin). Vi pratade lite om hur fort det ändå gått att läsa över 600 sidor och jag gissade på typ max 2 veckor. Visade sig att vi läste ut Cirkeln 18 april…
Ändå rätt snabbt med tanke på att det är högläsning. Det gör dock att min egen läsning är i princip obefintlig.
Tycker Eld är snäppet bättre än Cirkeln. Kanske för att man känner huvudpersonerna och grundhistorien. Kanske för att det är mindre fokus på hångel och sex? Mer fokus är det istället på relationer mellan ungdomar och även inom deras familjer. Gillar skarpt!
Oerhört spännande upplösning och det bygger upp fint för sista delen. Oklart vilka som blir viktiga och hur.
Sue | 2021-04-25, 14:08
Hörde talas om den när den kom och var sugen men hade mest fokus på barnböcker då. Jag har peppat barnen att läsa den här men de har inte velat. Nu tänkte jag att den kanske vore en bra högläsningsbok för mig och Simon (12 år).
Det var det! Vi hade att prata om kan man säga. Fundera på vad som skulle hända och nästa steg etc.
Trots mycket gymnasieungdomsgrejer (hångel, fest etc) så funkade det mycket bra att läsa den. Tror jag hoppade över några rader när Simon inte låg vid sidan och dubbelläste då jag själv rodnade nästan. Håhåjaja.
Otroligt läsvärd. Håla på landet (hög igenkänning på en hel del och då hade vi inte ens gymnasium där jag växte upp), där mystiska självmord händer. Väldigt fint att få följa tonårstjejer med olika “status” och bakgrund för att alla ska kunna inse att de flesta är osäkra, har saker de inte vågar berätta, svårt att lita på andra, olika hemsituationer och så vidare.
Fattar att den blev stor. Ser fram emot att se filmen!
Sue | 2017-04-29, 15:42
Som vi längtat efter den här sista delen. Vi började läsa igår kväll och idag efter frukost läste vi ut den.
Älskar hur alla delarna har haft en färg. Den här går i gröna toner och precis som i de andra så är bilderna magiska.
Handlingen är superspännande men samtidigt inte läskig. Det handlar om samma varelser (i princip) som PAX-serien men här är det monstren som är huvudpersonerna och som vi får följa. Vi får se att de inte vill någon illa, de är faktiskt snälla. De som är annorlunda är inte farliga. Däremot sprider monstren i båda serierna skräck såklart. Okända saker kan lätt uppfattas som otäcka.
Sjukt viktigt budskap om vad rädsla kan göra med oss människor. Hur det kan få oss att inte tänka själva, att lyssna på de som har ett (för) enkelt budskap/lösning.
Fick en klump i halsen sista sidorna då ett fint återförenande får avsluta boken (eller ja, egentligen avslutas det med ytterligare en sida…).
Sue | 2016-09-22, 21:29
Igår surfade jag till Mats Strandbergs fb-sida (eller den dök nog upp som sponsrat inlägg) och tänkte att jag skulle kommentera att vi verkligen gillar hans senaste bok. Såg att han länkat till två recensioner – och den ena var vår. Roligt 🙂

Sue | 2016-09-20, 9:16
Som vi har längtat efter den här efter att vi läste första boken i våras. Vi började läsa samma kväll vi fick den. Det var med många löften om att läsa så snart vi vaknade som jag fick sluta på kvällen och strax före 7 dagen efter slog Joel (9 år) upp ögonen och det första han sa var “läsa”. En timme senare satt vi och åt frukost och hade läst ut boken som enligt barnen var enormt bra.
Man påminns snabbt om första boken och känner för Frank. Frank som inte har så många vänner (vanliga iaf) och smärtan i utanförskapet i skolan.
Förra boken gick i blått, den här är i lila. Bilderna tillför, barnen fastnar och tittar och funderar.
Är så imponerad av att kunna fylla en förhållandevis kort bok med så mycket. Jag drar paralleller till vår värld. Hur rädsla och grupptryck styr oss, våra tankar och handlingar. Hur mycket mod det krävs att våga stå emot, men att det känns bättre i magen om man följer sitt inre, och att man faktiskt genom det kan få andra att även de våga.
Lite halvjobbigt att vänta till januari på sista delen. Lovar att vi hänger på låset när den släpps!
Sue | 2016-04-25, 20:53
Sjukt spännande så det fanns ju bara ett val. Att läsa ut den direkt igår kväll när vi började på den.
Älskar hur den har så många djup. Den väcker många tanker och det var flera gånger som jag stannade upp i läsningen och frågade vad det tänkte om det vi just läst. Vet att de egentligen inte vill pausa läsningen men jag var tvungen. Utanförskap. Sånt gör alltid ont att läsa om. Särskilt när det inte bara är kompisar utan även familjen till viss del.
Bilderna är underbara. En blåton som gör att det blir lite overkligt. Gränslandet.
När jag ikväll frågade vad vi skulle läsa undrade de om vi kunde läsa Monstret på cirkus och jag sa att vi måste vänta till september på nästa bok så blev det rätt höga klagomål. Nackdelen med att läsa nya böcker!
Boktokigt skriver väldigt bra om boken.