Slumpad post: 40-årsfest
English Swedish
| Prenumerera! | Kontrollpanel | Log in 
 

Reasoner, Charles: Kräldjur

| 2011-02-10, 20:08

Roligt lärande med flikar. Vi fick den här samtidigt som den nästan likadana boken om Dinosaurier.  Först var det bara en andra som gällde i princip men nu springer Simon runt med den här oxå. Han gillar särskilt krokodilen.

Kul att man kan räkna på varje flik.

Precis som den andra så gillar jag formerna på den. Blir lixom glad när man ser de olika djuren kika fram på flikarna. Tror barnen kommer gilla den här länge!



Söderberg, Charlie & Andersson, Mathias: Kulor, ca$h & kosing

| 2011-02-08, 21:34

Konsten att få ut mer av sina pengar. En bok de flesta borde läsa, oavsett ålder och livssituation. Den är lättläst och man får många konkreta tips. Vek faktiskt sidorna på vissa ställen för att lätt kunna hitta tillbaka till de tips jag vill ta till mig.

Ta kontrollen över dina pengar, helt enkelt, är grundbudskapet.  Att man faktiskt kan bestämma lite själv oavsett förutsättningar. Det gäller bara att fokusera och göra medvetna val. För det är faktiskt val man gör. Vill man köpa dyr bil, så kanske man inte kan åka utomlands varje år. Har man dyr bostad kanske man inte kan ha sommarstuga. Köper man tv-spel kanske man inte kan köpa en ny tv. Hela tiden olika val.

Många av tipsen i boken har vi redan tagit till oss via andra kanaler men det är aldrig del med en påminnelse. Ska nog se över lite saker i vår ekonomi inom en nära framtid. Kanske även se över pensionsparandet?

Det jag, eller snarare vi, oxå borde göra är att fundera på livsmål. Vill vi bo här resten av livet eller vad är tanken? Vill vi ha sommarstuga? Vet man vad målet är kan man lättare göra valen som gör att man faktiskt når sina mål.



Schulman, Alex: Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött

| 2011-01-26, 8:10

Boken med världens längsta titel (man får reda på var det kommer ifrån i boken). Gillade ju hans förra bok och inte heller den här gången blev jag besviken. Jag gillar verkligen sättet han skriver. Det finns ett driv för även utan egentlig spänning i boken så finns det en drivkraft som gör att boken är svår att lägga ifrån sig. Man vill hela tiden läsa lite till, så givetvis tar den slut alldeles för fort. Jag hoppas att han kommer skriva fler böcker.

Han är självutlämnande (eller så är han bra på att hitta på) vilket gör att man känner igen sig i vissa saker och tankar. Roligt att läsa om hur de träffas och hur han tänker.

Lite förvirrade blir jag dock ibland i boken för jag tycker mig känna igen vissa nutida händelser och bloggen jag följde startade där boken slutar, och boken jag har läst släpptes före bloggen startade. Kanske har det varit tillbakablickar i bloggen? Nu skriver han förresten på en ny blogg eftersom han la ner den gamla när dottern Charlie fyllde 1 år.

Nåja, den är läsvärd och jag har definitivt kvar honom som en av mina favoriter, även om förra boken var snäppet intressantare.



Tison, Anette: Barbapapas nya hus

| 2011-01-20, 7:35

När Joel fick syn på den så ville han genast titta i den. Sen satt han en bra stund och bläddrade. Mumlade rätt mycket och pekade på de lite halvläskiga maskinerna i boken. När han gått igenom den två gånger frågade jag om han vill att jag skulle läsa den för honom. Självklart!

Läste den två gånger, och andra gången var Simon med. Sen satt Simon och bläddrade. Båda tycker nog att den är lite läskig när maskinerna kommer och det förstår jag för de har verkligen lyckats rita dem så man förstår att de inte är vänligt sinnade.

På kvällen ville Joel att jag skulle läsa igen. När jag läst den två gånger så fick det räcka tyckte jag (skulle träna) men han hade kvar boken och tittade i den själv.

Så här intresserade av en ny bok har jag aldrig sett barnen men de fullkomligt slukade den. Givetvis är det maskinernas förtjänst även om de gillar barbafamiljen. Tror vi kommer att ha mycket glädje av den här boken framöver!



Reasoner, Charles: Dinosaurier

| 2011-01-18, 20:15

Roligt lärande med flikar. Oj, den här blev riktigt poppis hos oss eftersom den dök upp ungefär samtidigt som vi hittade Dinosaurietåget på svtplay.

Gillar att man frångår fyrkantstänket och gör den lite roligare. Dinosaurierna som kikar fram kommer från olika sidor.

Varje sida har lite fakta och sen en kort dialog. Har lite svårt att blanda läsningen så oftast blir det faktadelen faktiskt. Flera av dem jämför storleken med fordon – mycket uppskattat hos oss vill jag lova.

Såna här små böcker är tacksamma när man har barn i olika åldrar eftersom de tål nästan hur mycket som helst (kanske inte något längre bad…).



Gesen, Pernilla: Det låter bra

| 2011-01-14, 23:43

Första gången var boken väldigt svår att läsa. Man fick göra ett ljud som stod i boken och först på nästa sida såg man vad det var. Roligt men svårt. Sen har det känts så flera gånger när man inte läst boken på ett tag.

Låter man barnen oxå göra ljuden så blir det roligare. Bilderna är fina och det finns alltid något att titta på. Simon fastnar och pekar på flera saker.

Det är ingen jättefavoritbok men så handlar den ju inte heller om fordon eller krokodiler.



Skåhlberg, Anette: Jösta och Johan

| 2011-01-07, 12:28

En söt liten historia om två giraffer som är likadana, av samma sort, och som vill ha barn. Vi har haft den ett tag nu och läser i den lite då och då. Den handlar ju inte om fordon så den är inte lika poppis som såna böcker.

Gillar de färgrika sidorna, och det verkar barnen oxå göra. Att det är krokodiler med höjer storyn eftersom barnen tycker det är såååå spännande med krokodiler.

Joel gör som alltid, ligger och lyssnar när man läser. Simon däremot blir helt till sig över bilden på krokodilen som biter giraffen i benet och på lejonet som vrålar. Han vill hela tiden bläddra tillbaka och titta på just dessa två bilder.

Det har visst kommit en fortsättning och vi får väl se om vi slår till på den för lite nyfiken är vi på hur det går för Junior.



Wirsén, Stina: Vem är död?

| 2011-01-06, 22:09

Älskar de små historierna om nalle, fågel mfl. Om vi får något dödsfall i närheten är det definitivt en bok vi kommer att läsa många gånger. Just nu finns den ju dessutom på svtplay 🙂

Gillar idén om att man blir en fjäril när man dör. Lite roligt när fågel sen råkar äta upp fjärilen.

Frågade Joel häromdagen vad som händer när man dör.

– “Då går man i kyrkan” svarar han direkt.

Givetvis kommer det från denna bok! Känns skönt att kunna avdramatisera döden på det här sättet. Livet går vidare helt enkelt, men man får gråta såklart.

Vill ha alla Vem-böckerna. Joel (drygt tre år) har gillat dem hittills och nu börjar Simon (snart två år) gilla dem.



Landsem, Inger: Norstedts sifferbok för de allra minsta

| 2010-12-29, 15:16

Eller födelsdagsboken som Joel kallar den. Anledningen är att vi när vi tittat igenom boken visat hur gamla olika personer är, tex mormor, farmor, mamma, pappa etc. Sen påtalat att när man fyller år så blir man ett år äldre och hamnar på en annan sida. Joel tyckte det var mycket spännande.

Tycker boken är kanonbra. Gillar att det finns olika fokus, eller sätt, att visa på siffror och räknande. Tror vi kommer ha massor med glädje utav den här boken.

En suverän presentbok skulle jag vilja säga.



Janouch, Katerina: Hittebarnet

| 2010-12-26, 15:31

Den tredje boken om barnmorskan Cecilia och mellan första och andra boken blev det ett uppsving och likadant är det nu. Jag har tidigare haft lite svårt att helt och hållet ta till mig Cecilia men i den här boken är det enkelt och jag är med på hennes spår.

Gillar verkligen den här boken. Gillar tempot, innehållet, sätter Katerina skriver på. Tycker dessutom det är häftigt att Cecilia råkar ut för en sak som jag för tre år sen inte skulle trott på men som jag nu vet två stycken par som råkat ut för. Som vanligt är det spännande med scenerna från förlossningen och en del minnen väcks till liv. Den här gången datoriserar de förlossningen och det känns ju relevant på ett annat sätt 🙂

Tror ett nytt grepp är att skriva mer ur andra personers perspektiv, något jag har för mig Carin Gerhardsen gör bra, och det tillför väldigt mycket i boken tycker jag. Kanske har det varit lite sånt tidigare men då är det klart förbättrat nu. Kanske så att det oftare är personerna direkt runt Cecilia och inte bara andra delhistorier.

Kanske kändes slutet lite snabbt efter en bok i lugnt och behagligt tempo. Jag hoppas att några av trådarna där fortsätter i nästa del – som jag vet att Katerina sitter och skriver på. Längtar!!