Sue | 2011-04-12, 22:38
Här är vår andra bok i serien om Bilköping. Även denna mycket uppskattade av barnen även om jag tror att Hjullastar-Hjalmar står högre i kurs.
Lite gulligt hur de försöker få in tjejer i det hela. Joel tycker det är jätteroligt att det finns ett fordon som heter samma som jag, Sopis-Susanne (rosa…). Vi har även Hyvel-Hanna som gillar att göra mönster och har långa fina ögonfransar. Även i den här boken gillar jag att fordonen har själ även om den här boken mest är beskrivande så det finns inte så många röster att härma.
Nåja, vi har pojkar och de älskar fordon och då främst arbetsfordon – alltså är boken given.
Känns som att man bygger upp för en hel serie med dessa figurer – vi lär läsa dem alla 🙂
Sue | 2011-04-10, 19:39
Ju fler böcker om Barbapapa vi läser desto bättre blir de på något sätt och även de vi redan läst blir bättre och bättre. Roligt när det är så med böcker – särskilt barnböcker som man ju läser om rätt många gånger ibland.
Den här boken innehåller tåg, djur, lastbil, flygplan och Afrika. Rätt många bra ingredienser helt enkelt. Barnen gillar den. Efter denna bok så pratar Joel ofta om Afrika. Kanske kunde Barbapapa förvandlat sig till något mer än kistan på framsidan eftersom just förvandlingarna är väldigt poppis, men det verkar inte ha gjort så mycket för barnen iaf.
Sue | 2011-04-08, 21:07
När jag såg att dessa skulle komma var jag inte sen att önska dem. Vilken lycka när de så damp ner i brevlådan. Barnen fullkomligt älskade dem direkt. Just denna trodde jag skulle vara lite för kort, och det är ju hårdpärm (=bebisbok).
Så fel jag hade. Hjullastar-Hjalmar gick direkt till hjärtat – särskilt Simon gillade den, men så är han oxå tokig i hjullastare. Flera kvällar efter att böckerna kom så ville han absolut ha den när han skulle somna och han pratade ofta om Hjalmar.
Gillar bilderna, fordonen har lite själ och det gör det lite roligare att lägga till röster när man läser. Ser fram emot fler böcker i serien!
Sue | 2011-03-28, 21:13
Den andra i en serie av sex böcker. Första boken är dock lite mer klockren även om barnen skrattar även när vi läser denna. Men klart att det är svårt att få samma reaktion när det gäller att somna som när man leker tittut.
Även denna har få detaljer och få färger. Samma färgton genom hela boken. Jag brukar gilla böcker med många detaljer gillar dock enkelheten väldigt mycket.
En rolig detalj är att man i denna bok ser en vuxen, fast bara en arm och således kan man själv bestämma om det är en mamma eller en pappa eller någon annan som lägger Sami. Bra!
Fyra böcker till väntas i serien, två nästa år och två 2013. Känns lite sorgligt att våra barn då kommer att vara för små stora för att läsa dem 🙁
Lär vara läge att spana in dem på bibblan då 🙂
Sue | 2011-03-28, 6:32
Vilken gullig bok! Min första tanke var dock att barnen nog inte skulle tycka att den var så rolig. Få detaljer på bilderna och lite text. Men ack så fel jag hade.
Texten går att läsa med enorm inlevelse och man kan lägga till små detaljer väldigt enkelt. Barnen älskade den direkt! De både fnissade och skrattade högt redan första läsningen.
Jag tror det är enkelheten som tilltalar, samtidigt som Vira gör något som de själva älskar – nämligen gömmer sig och säger “Tittut”!
Sue | 2011-03-23, 22:34
Påminde om Den hemlige kocken vilket jag inte alls trott, utan snarare tänkt mer lättsmält bok med små vardagstips typ. Nåja, när jag kom över min förvåning så var boken väldigt bra och läsvärd, även om jag ibland kan känna lite hopplöshet över att det verkar totalt omöjligt att göra rätt. Särskilt när det är så starka makter som ligger bakom. Vem har rätt egentligen, och hur ska jag kunna veta? Den här boken känns som ett steg i att jag ska kunna förstå lite i alla fall.
Gillar särskilt ett kort avsnitt i slutet av boken där man pratar om bäst-före-datum. En mikrobiolog svarar påom det är farligt att dricka/äta ditten och datten. En sån förteckning vill jag ha – i fickformat. Jag vill ju inte slänga mat i onödan men man är så hjärntvättad med datumen numera. På facebook följer jag faktiskt en sida/grupp eller vad det nu är som handlar just om detta, Släng inte maten.
Gillar grundbudskapet enormt mycket i boken. Lägg ner kraven du har, ät lite lagom varierat och sluta följ med senaste buden. Den här boken borde alla småbarnsföräldrar läsa, och kanske även alla andra oxå 🙂
Nu ska jag läsa Förgiftad tror jag.
Sue | 2011-03-21, 21:44
Hade förväntat mig en bok om Harry (läser ju inte på baksidan så jag visste inte) så det tog några sidor innan jag vande mig. Gillade ju Poeten som även den handlar om Jack. Tyvärr är det ju som vanligt så att jag inte minns knappt något alls därifrån.
Nåja, halvspännande i början och sen helt plötsligt sög det tag sådär som det ska göra och jag kunde knappt släppa boken. Några vändor på slutet tappade den lite fokus med alldeles för ingående tekniska beskrivningar vilket var synd för man tappade lite läsflytet, men den tog sig igen. Ett tag trodde jag även att boken skulle ha ett öppet slut så att det fanns plats för en uppenbar fortsättning men så blev det inte och det är jag tacksam för.
Klart läsvärd – såklart. Som alla böcker av Connelly 🙂
Nu hoppas jag nästan att nästa bok handlar om Jack, eller kanske om både honom och Harry? Klart är i alla fall att oavsett vem den handlar om kommer jag att läsa den, gillar Connelly!
Sue | 2011-03-10, 12:07
Ytterligare en bok om damerna på byrån och som jag skrev under pågående läsning så är jag splittrad. De är inte lysande men de är mysiga och jag vill veta vad som händer dessa människor trots att jag ibland känner att jag tröttnat på dem.
Det sägs en del klokheter och ger en del att fundera på, om man orkar vara lyhörd när man läser.
Ser på Adlibris att det finns en ny pocket som kommer nu i mars och en ny inbunden som kom i januari. Jag kommer definitivt att läsa dem 🙂 Fast först ska jag läsa liter andra böcker.
Sue | 2011-03-07, 10:26
Nu vet Joel vem Paddington är och att han gillar marmelad. Joel gillar oxå marmelad 🙂
Riktigt roliga bilder i den här boken. Man kan titta länge på dem. Roligt oxå hur en liten kille förföljer Paddington på ordjakten och när vi insåg det bläddrade vi tillbaka och han finns med på nästan alla bilder. Att föra in bokstavstänk tycker jag är lysande för jag märker hur Joel redan är intresserad.
Märks ibland att boken inte är skriven på svenska (man använder ordet bädd istället för säng eftersom det är ord på b som gäller), men jag tycker nog ändå att man har lyckats bra med texten. Faktum är att jag skulle vilja läsa den på engelska för att se hur mycket man ändrar i en sån här bok. Var det verkligen bokstaven B på orginalspråk? Kanske är det därför bilderna är så detaljrika – varje språk ska kunna hitta saker på B.
Vi gillar Paddington och kommer definitivt att läsa fler böcker om honom.
Sue | 2011-02-13, 23:10
Vilken fin bok! Ryggen i tyg känns så rätt och jag vill givetvis ha alla böckerna i serien i bokhyllan. Böcker man kan plocka fram och bläddra i när som helst.
Det blandas med sagor och visor vilket är perfekt när man läser med barnen tycker jag.
Fullkomligt älskar Beskows bilder. Det är dessutom sån grym nostalgi att man bara vill sitta och titta på bilderna istället för att läsa.
Vi har läst lite granna i den, men ännu inte någon fullständig succé – finns ju inga fordon eller dinosaurier i den. Jag tror dock att det är en bok vi kommer fortsätta plocka fram då och då, under en ganska lång period.
Kanske är det en bok för oss vuxna och inte för barnen?