Andra delen i den spännande serien Smittan.

Det har verkligen inte gått fort med läsningen eftersom våra dygnsrytmer måste synka på något slags sätt (dvs att jag ska vara vaken när Simon ska sova). Eftersom han somnar så får jag dessutom läsa om ett kapitel (eller ett halvt). Så man kan nästan säga att jag läst boken två gånger!

Återigen lyckas Lisa med att bygga spänning i nuet men även få upp nyfikenheten kring vad det skulle kunna vara som pågår i bakgrunden. Varför fick de spelet? Och just de?

Den här gången är det Folkes perspektiv vi får följa. Intressant! Väldigt olikt Elias från första boken. Hans syster får även haka på. I förra boken var det kaniner och nu är det rävar.

Vi ser fram emot del tre som jag tror kommer i september.

2023 var senast jag och Simon läste en bok och sen dess har jag försökt. Både att få honom att läsa själv och att föreslå att jag ska läsa för honom. Blankt nej.

Tills nu.

Jag läste första kapitlet lite mot hans vilja. Sen andra kapitlet dagen efter och sen frågade jag om han ville att jag skulle läsa mer och det ville han. Nu när vi läst ut denna har vi börjat på en annan bok.

Har sett många som fastnat för den här boken och jag vill stämma in i  hyllningskören. Vid ett tillfälle läste jag och insåg att Simon somnat. Då kunde jag inte låta blir att läsa framåt i chatten ett antal sidor bara för att få se vad som hände. Det är verkligen sjukt spännande och precis som i skräckfilmer där man bara vill skrika högt “NEEEJ, gå inte dit!”.

Älskar hur man får följa med i Elias tankar kring spel, skärm och livet i allmänhet. Dock helt omöjligt att förutse vad som ska hända i boken – vi läste som vanligt inte på baksidan.

Otroligt passande att ett av barnen är en hemmasittare – med luvtröja. Vi garvade faktiskt lite åt det tillsammans.

Nu längtar vi till andra boken (Skogen) som tydligen släpps i mars, och sen övriga delar senare i år.