Idag var det dax för nytt besök hos Leif, eller häxdoktorn som vissa säger (inkl han själv). Han såg själv vilken skillnad på person det var och jag måste säga att jag själv är förvånad. Har haft ont på mitt ställe i ryggen men höften har verkligen varit mycket rörligare.

Vi pratade lite, och sen körde han igång. Idag fick jag en akupunkturnål – i typ 1 sekund tror jag. Varpå han berättade om hur det funkade när han lärde sig akupunktur i Kina (missade man hålet fick man en vattenstråle i ansiktet och man skulle sätta 300 nålar på 15 min).

Han drog och tryckte och hade sig. Fick stå upp och testa några gånger och vips så kunde jag böja mig framåt och åt sidan utan att känna något alls i ryggen (minns inte när det hände senast)!! Hade en helt annat rörlighet och sätt att gå när jag gick därifrån, plus ett och annat att fundera på.

Nu känner jag av ryggen igen men jag misstänker att det är så när man får behandling, det tar en del på kroppen.

En av sakerna jag gillat är att jag inte fått några övningar att göra, det har jag fått av alla andra jag gått till. Jag nämnde det för Leif.

– “Nä, såklart inte. Du är ju en sån som gör övningen första kvällen, sen inte alls förrän du ska tillbaka då du gör massor” svarar han direkt.

Kände mig mycket träffad, och inser att det är ett mönster hos mig. Jag får inte ut något av det mer än dåligt samvete.

Han sa oxå att det hände någon förändring för 1,5 år sen som fick mig att sticka hål på sanningar. Funderade lite på vad det kunde vara och det slog mig snabbt att det är crossfiten. Det är 1,5 år sen jag började och det har verkligen gjort just det. Ikväll är det crossfit och jag känner mig lycklig!

Jag fortsätter min väg att bli helt bra i kroppen (mest ryggen). Frågade vännerna på facebook och fick tips om Leif på Nirvana. Läste på en blogg om hur ett besök kan gå till och var lite lagom förberedd.

Hann knappt hälsa på honom så sa han att jag är envis och bestämd. Hmm… ja det stämmer väl rätt bra. Sen frågade han lite, tittade på hållning och hade läskig förmåga att pricka rätt. Både på kroppsligt och själsligt.

Sen fick jag lägga mig på britsen på rygg och han fixade och donade. Mumlade lite då och då och bad mig stå upp för att testa nyvunnen rörlighet. Efter 20 minuter var det klart, för den här gången. Han vill se mig om en vecka igen för att se hur det går tillbaka.

Mest märkbara förändringen är höfterna som nu faktiskt kan röra sig. Något jag inte riktigt tänkt på att jag inte hade.

Som Angelica skriver i recensionen ovan, man måste ha varit där för att förstå.