Förra helgen reagerade jag på att tvättmaskinen lät lite annorlunda. Tänkte inte så mycket mer på det. I torsdags när jag skulle tömma den så var tvätten väldigt blöt. Stängde luckan och körde en centrifugering. Inget rörde sig…

Hängde och tumlade den blöta tvätten och satte mig och surfade lite på tvättmaskiner. Testade den lite till, inget hände. Så igår ringde jag till stället vi köpte på senast (även köpt diskmaskin där) och de kunde komma redan på måndag em och installera. De hade en som verkade helt ok. Idag nästan hängde jag på låset där för att köpa den och få det gjort.

Nu är den betald och på måndag dyker de upp. Fantastiskt skönt när det går att fixa så snabbt. Dessutom är vi hemma på höstlov på måndag så inga problem att ta emot dem.

Igår var det familjens dag. Vi hade planerat bad i Farsta men när vi tittade ut på morgonen och såg mängden snö som kommit och fortsatte komma så la vi ner. Efter lunch kände vi iaf för att åka till Farsta och shoppa lite saker (Stadium hade tex 20% rabatt igår). Klädde på oss och gick upp till bilen.

Snacka om förvånad när den inte svarade på nyckelvridning. En död bil. Suck. Vi la ner planerna (troligen lika bra med tanke på snökaoset). På kvällen lånade vi en batteriladdare av en granne och testade. Verkar dock inte vara batteriet så nu får vi se vad som blir nästa steg.

Först hände det med ett par mammabyxor, sen hände det med vanliga jeans och nu hände det återigen med vanliga jeans. Jeansen var nytvättade och tumlade och således lite trånga (har ju tyvärr smugit sig på typ 2 kg sen midsommar) så jag gympade lite för att de skulle sitta på som de ska. “Ritch” hör jag då helt plötsligt.

Bara att gå till garderoben och plocka fram andra byxor. Lunchen får ägnas åt att inhandla nya jeans – kanske ska jag gå till en butik långt bort så jag får många steg 🙂

Nu SKA kilona bort till midsommar. Bra med två stegtävlingar.